”Frihandel ger inte hormonkött”
Frihandelsavtalet med USA släpper varken in hormonkött eller genmodifierade livsmedel på EU-marknaden. Det försäkrade Alexander Stubb upprepade gånger när riksdagen debatterade avtalet i går.
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb redogjorde i går i riksdagen för läget i förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. Stubb som har höga förväntningar på avtalet betonade dess positiva effekter för Finlands ekonomi som nu kämpar i motvind.
– Finlands ekonomiska framgång hänger på vår utrikeshandel. För att få upp sysselsättningen och bruttonationalprodukten måste vi göra det lättare för våra företag att komma in på marknader också utanför EU. Här är USA vår viktigaste partner.
Också för lantbruket, där det funnits oro över avtalet, såg Stubb möjligheter. Ett frihandelsavtal skulle göra det lättare att exportera sådana finländska livsmedel som i dag är belagda med hög tull i USA, till exempel ost, skinka och choklad.
Förutom inom lantbruket har många varit oroliga över att frihan- delsavtalet ska äventyra den finländska miljölagstiftningen samt anställnings- och konsumentskyddet. Flera riksdagsledamöter sade i sina inlägg att ett frihandelsavtal under inga omständigheter får försämra nuvarande nivåer.
Kritik mot investerarskydd
En annan källa till kritik är det så kallade investerarstödet som innebär att ett företag kan stämma en stat. Problemet här är att fallet inte avgörs i allmänna domstolar, utan genom ett skiljedomsförfarande som många anser vara odemokratiskt och slutet. Vänsterförbundets Annika Lapintie var en av kritikerna.
– Företagen ska inte tillåtas idka utpressning mot stater och sko sig ekonomiskt på dem. Systemet med skiljeförfarande borde avskaffas, det är godtyckligt och gynnar företagen på medborgarnas bekostnad.
Också flera andra partier uttryckte sitt ogillande av investerarskyddet. Men överlag var förväntningarna på avtalet höga hos de flesta partiers företrädare. Samlingspartisten Arto Satonen såg avtalet som ett sätt att locka fler, särskilt medelstora, företag att söka tillväxt internationellt. Ett känt problem är att Finland har några få stora företag och många små företag, men väldigt få som har ambitionen att växa internationellt.
– Cleantech, bioenergi och spelindustri är exempel på finländska tillväxtbranscher som säkert drar nytta av en öppnare marknad, sade Satonen.
Oron kring Krim
Satonen såg också avtalet som en chans för EU, som nu är beroende av rysk gas, att bredda sin energipalett ifall USA ger avkall på exportbegränsningarna på flytande naturgas.
Jörn Donner (Sfp) såg frihandelsavtal i ett historiskt ljus och anknöt till utvecklingen efter andra världskriget och till dagens händelser i Ukraina. Han framhöll avtalets positiva effekt på sysselsättningen både i EU och USA. I inlägget, som till en del var Donners eget och inte riksdagsgruppens, kritiserade han landets ledande politiker för att inte inse dimensionerna av Finlands ovan- ligt dramatiska ekonomiska magplask.
– Det har haft tre år på sig att vakna upp. Nu är det för sent, sade Donner.
Centerns Paula Lehtomäki anknöt också hon till oroligheterna kring Krim.
– Just nu svävar mörka moln över handeln med Ryssland. Därför vore det ännu viktigare än tidigare att se längre bort när det gäller utrikeshandeln, och i alla väderstreck, sade Lehtomäki.
Slut på Buy American
SDP:s Tytti Tuppurainen såg frihandelsavtalet som en chans för europeiska företag att delta i offentlig upphandling i USA där den så kallade Buy American- klausulen tillåter enbart inhemska företag att delta.
– Förhandlingarna om frihandelsavtalet har i alla fall visat en sak: EU är bra för Finland. På egen hand skulle vi inte ha en sådan här förhandlingsposition.
Peter Östman från Kristdemokraterna betonade frihandelsavtalets betydelse särskilt för de finländska småföretagarna.
– Enligt undersökningar är det just de små och medelstora företagen som gynnas mest av avtalet.