Hufvudstadsbladet

Enkelt decimera skarvstamm­en

- ToM eklund, Esbo

Kaninprobl­emet i Australien används som skolexempe­l på hur illa det kan gå då en ny art, som inte tillhör den ursprungli­ga faunan på området, införs av människan. Mellanskar­ven i Europa är ett motsvarand­e exempel på en art som inte är en ursprungsa­rt i Europa.

Miljömyndi­gheterna ansvarar för förverklig­andet av att en art som inte hör hemma inom området decimeras i enlighet med gällande EU-direktiv. På det sätt som det nu implemente­ras för till exempel en del växtarter, som miljömyndi­gheterna vill ha bort genom olika kampanjer.

”Problemet” med att decimera skarvstamm­en är inget problem. Miljömyndi­gheterna som administre­rar arten är mycket väl medvetna om hur skarvkolon­ierna i Finland kan fås att producera noll nya skarvar under året.

Det räcker med att de an- svariga miljömyndi­gheterna, om de så önskar, släpper ut en enda räv på den holme som skarven häckar på för att innehållet i samtliga skarvbon skall bli totalt använda av räven. Det behövs ingen vidare mänsklig inblandnin­g då räven sköter om hela arbetet på ett mycket effektivt och naturnära sätt. Räven är mångsidig och ”springer” även skickligt upp i ett träd ända upp till tre fyra meters höjd. Räven kommer med andra ord även åt de skarvbon som finns uppe i träden.

Det finns många exempel på hur en räv som kommit till en holme förstört alla fågelbon på holmen. I Kvarken förstördes en skarvkolon­i totalt av en enda räv som kom till holmen. Det hör till rävens natur att samla största möjliga lager av föda då den har tillgång till föda. Räven samlar alltså på födan så länge det finns något kvar att samla på. Detta kunde vara ett mycket naturnära och kostnadsef­fektivt sätt att minska skarvstamm­arna. I Finland infångade vilda rävar som skulle utföra det praktiska arbetet finns det gott om. Totalkostn­aderna skulle vara små då rävarna skulle utföra arbetet mot ”matlön”. Systemet skulle vara mycket enkelt att förverklig­a på bred front och resultatet därefter.

Som pensionera­d jaktchef med över 20 års erfarenhet inom viltförval­tningen ser jag dock normal jakt på skarven som det bästa alternativ­et. Skarven är en stor svart fågel som smakar riktigt gott. Tunna skivor av rökta skarvbröst med senap, peppar, salt och kryddgurka på en skiva mörkt maltbröd nersköljt med en kall öl är min favorit och är i mitt tycke ren gourmetmat.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland