Sparkrav slår hårt mot gymnasier
Många skolor får känna av Helsingfors stads sparåtgärder på 20 miljoner nästa år. Speciellt gymnasierna får det tufft då de samtidigt drabbas av statens åtstramning för andra stadiets utbildning.
Gymnasier och yrkesskolor, eller andra stadiets utbildning, genomgår en omstrukturering de närmaste tre åren. För gymnasiernas del blir det en knepig och ovanlig sits. Samtidigt som kommunen ber dem spara måste de beakta de statliga nedskärningarna och en okänd summa statsandelar som uteblir.
– Det är en ny situation för oss. Staten ser över andra stadiets utbildning och plockar bort miljoner från statsandelarna. Nu börjar kommunerna titta på hur det påverkar oss, säger rektor Magnus Westerlund vid gymnasiet Lärkan.
Det man vet är att 50 procent av tilläggsresursen för landets specialiseringsgymnasier försvinner, och många av dem finns i Helsingfors. Gymnasierna blir treåriga och man diskuterar möjligheten att göra gymnasiernas resurs resultatbunden. Då skulle pengarna fördelas utifrån hur många studenter som utexamineras. År 2017 ska ett nytt nät av gym nasier ha införts som betyder större och färre skolor. Eleverna får ett minimiantal kurser och går ut gymnasiet på tre år.
Minus på 20 miljoner
Linjedirektör Niclas Grönholm i Helsingfors väntar på besked om hur skolnätet för yrkesutbildningen och gymnasierna ändras.
– Alla tillstånd för gymnasier och yrkesutbildning kommer att gås igenom i statsförvaltningen. Vi hoppas att vår omstrukturering bland de svenska gymnasierna i Helsingfors ses som ganska bra, säger Grönholm.
Vad gäller statsandelarna hoppas han på besked om hur de fördelas. Ska gymnasierna få andelar enligt samma modell som universitet och högskolor, där man räknar antalet utexaminerade?
Medan man väntar på detaljer från staten måste kommunerna göra budgeter. I Helsingfors ska utbild ningsnämnden bestämma hur stadens rambudget på minus 20 miljoner för utbildning inverkar på bland annat gymnasier. För att gardera sig mot tråkiga statliga besked har Helsingfors stad skrivit in i budgetanvisningarna att man kan riva upp budgeten senare ifall det behövs.
Enklare för de större
Samtidigt har gymnasierna börjat fundera på sparåtgärder och håller möten om hur man ska lägga upp kurserna för nästa läsår. Kurserna blir färre men någon siffra som berättar hur stora pengar som ska sparas har inte slagits fast. Det talas om minus fem procent 2015. I fjol var siffran minus två procent. Den slutliga siffran kommer från utbildningsnämnden i maj.
De större gymnasierna kommer att klara reformen bättre eftersom de har större elevantal som de kan göra flexibla planer för.
– Vi kommer att erbjuda alla kurser men vi måste ändra lite på konceptet så att vi inte erbjuder så många tilllämpade kurser utan satsar mera på obligatoriska fördjupade kurser och erbjuder kvalitet, säger rektor Kristina Koli vid Brändö gymnasium.
Vid Tölö specialiseringsgymnasium konstaterar rektor Marina Sjöholm att kurserna minskar men exakt hur många och vilka är inte klart. Skolan står inför en omställning hös ten 2015 då den slås ihop med Gymnasiet Svenska normallyceum.
– Det är meningen att vi fortsätter som specialiseringsgymnasium med både allmänt gymnasium och specialiseringslinjer, säger Sjöholm.
Stadens sparbudget betyder att skolorna i första hand får spara på löner och hyror. I förlängningen betyder det färre vikarier och assistenter, färre lärare och ett minskat kursutbud. Det betyder också omflyttningar i skolbyggnader då man sparar hyror.
Det är utbildningsnämnden som föreslår hur man ska ta bort 20 miljoner. Just nu diskuteras frågan i de politiska grupperna.
– Det blir svårt att undvika att spara på lärarresurserna, vikarierna och assistenterna, säger Bernt Nordman (Gröna), medlem i utbildningsnämnden.
I höst är det fullmäktige som fattar det slutliga beslutet.