Världsbanken vill mota kriser i grind
Europachef Stefan Emblad vill bli kvitt bankens dåliga image
Världsbanken står inför stora reformer, allt större fokus riktas mot förebyggande av katastrofer. Där kan finländska företags kunnande komma väl till pass – men det krävs tålamod.
En tiondel av de pengar som Världsbanken lånar ut går nu för tiden åt till förebyggande av katastrofer. Siffran ökar hela tiden och har på bara fyra år nästan fördubblats från 2 miljarder till 3,8 miljarder dollar.
Stefan Emblad, Europachef för Världsbanken, säger att förebyggandet av katastrofer betonas av politiker runtom i världen.
– Naturkatastroferna har blivit både allvarligare och flera. När vi frågar politikerna till exempel i Indonesien om de vill satsa på vägar, skolor eller katastrofförebyggande väljer de allt oftare förebyggandet.
Emblad besökte Helsingfors i onsdags för att tala på ett seminarium i Helsingfors med temat hur finländska företags kunnande ska kunna utnyttjas i förebyggande och återuppbyggande av kriser.
Priset avgör inte
Att det blir billigare att förebygga katastrofer – till exempel bygga upp översvämningsvarningssystem eller tsunamivarningssystem – än att återuppbygga hela samhällen efter kriser är något som frivilligorganisationerna har talat om i årtionden. Men samtidigt är förebyggande av katastrofer ett så diffust koncept att det är svårt att samla in pengar.
– Vi har en annan sits genom att vi samlar in finansiering till de fattiga länderna och sedan frågar dem vad de behöver, säger Emblad.
Enligt Emblad är det många företag i Finland som tror att de är utkonkurrerade från början på grund av den höga prisnivån här, men det stämmer inte.
– Italien har en stor andel av Världsbankens kontrakt och till exempel Spanien får en allt större andel.
Duktiga danskar
Inom Norden har danskarna rykte om sig att vara kunniga på att skaffa sig kontrakt till de internationella organisationerna och Emblad säger att det stämmer.
– Danskarna är erkänt duktiga på upphandlingspromotion. Det gäller både regeringen och näringslivet.
”Naturkatastroferna har blivit både allvarligare och flera. När vi frågar politikerna till exempel i Indonesien om de vill satsa på vägar, skolor eller katastrofförebyggande väljer de allt oftare förebyggandet.” STEFAN EMBLAD Europachef för Världsbanken
Enligt honom finns det en kultur inom det danska näringslivet att företagen gärna delar med sig av sina erfarenheter – inte till direkta konkurrenter men till företag inom andra sektorer. Det är något finländska företag kanske kunde ta efter.
För han sticker inte under stol med att det är både långsamt, krävande och ibland också dyrt att delta i konkurrensen om de kontrakt Världsbanken har.
– Man behöver tålamod. Det är stringenta krav vi har och de länder som vi samarbetar med har också ofta kapacitetsproblem som gör att processerna tar tid.
– Här i Norden är vi ofta mera rakt på sak och har svårt när det tar längre tid. Företagen borde bli bättre på relationsbyggande.
Exakta krav
Emblad påpekar att en utmärkt teknisk lösning inte duger för Världsbanken om den inte uppfyller de krav man uppställt till punkt och pricka.
– Vi använder skattebetalarnas pengar så vi måste vara transparenta och ha tydliga regler.
Han tror att ministeriernas storsatsning på Team Finland, nätverket som ska hjälpa finländska företag utomlands, är bra för de finländska företagen.
– Det verkar som om det finns vind i seglen just nu, jag vet inte många länder där man skulle kunna samla hundra företag till ett så här specifikt seminarium, säger han och hänvisar till ett seminarium kring frågan tidigare i veckan.
Utvecklingsminister Pekka Haavisto (Gröna) ska i november leda en handelsdelegation som åker till Washington och New York uttryckligen för att besöka Världsbanken, FN och Internamerikanska utvecklingsbanken.
Gammal image lever kvar
Emblad är både frustrerad och fascinerad över att många fortfarande har samma uppfattning om Världsbanken som för 15–20 år sedan.
Då kritiserades bankens lånepolitik och krav på strukturomvandling hårt och ofta både i medierna och av civilsamhället. Efter det är det mycket som har hänt men imagen lever kvar.
– Medvetenheten om vad vi gör är ganska stor i civilsamhället, men när jag träffar högskolestuderande i vissa länder har de kvar bilderna från 1980-talet. Fast de är unga och borde vara uppkopplade föregångare ...
För tillfället håller Världsbanken på med omfattande reformer. När det gäller upphandlingen får företagen vara med och påverka. Fram till november i år kan de på webbsidan ge feedback och 2016 ska man slå fast de nya reglerna.