Språktalko ska förbättra svensk service
Svenska ska inte vara ett självändamål utan ett verktyg för att ge patienter bättre vård. Det är grundtanken i Finlandssvenskt samarbetsforums projekt Språktalko som ska hjälpa organisationer att ge bättre vård på svenska.
– Om du som förälder ska prata om svåra frågor måste du få tala om det på ditt modersmål, säger Nina Hovén-Korpela på ADHD-förbundet r.f.
Förbundet är en av de tolv organisationer som deltar i Finlandssvenskt samarbetsforms projekt Språktalko. Tillsammans med representanter från de andra organisationerna har förbundet sett över sin svenska service för att se vad som kunde bli bättre.
Det första konkreta steget ADHDförbundet tagit är att ge förbundet ett officiellt namn på svenska. Hovén-Korpela är nöjd med beslutet även namnbytet mest är en symbolisk handling.
– Om vi har ett tvåspråkigt namn förpliktigar det oss att erbjuda service på svenska.
Behovet av svenskspråkig verksamhet för personer med ADHD är stort, inte minst bland barnfamiljer.
– Då vi arrangerade familjedagar i Vasa och Borgå var dagarna fullbokade.
I dag har förbundet kring 2 000 medlemmar utspridda i 18 lokalföreningar. Hur många av medlemmarna som är svenskspråkiga går inte att säga eftersom förbundet inte registrerar sina medlemmars modersmål.
Enligt förbundet finns det ändå stora chanser att medlemsantalet kommer att stiga under de närmaste åren. Man räknar med att kring fem procent av den vuxna befolkningen har ADHD.
– Vi lever i ett brytningsskede och jag tror att det här kommer att ex- plodera. Därför skulle det vara viktigt att förankra svenskan nu så att den senare är en självklarhet i förbundet, säger Hovén-Korpela.
Daghem?
Det är Föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum som arrangerar Språktalko. Föreningen, som grun- dades 2012, leds av Eva Storgårds. Syftet med föreningen är att främja det svenska i Finland.
Då ni inledde er verksamhet ifrågasatte många om det behövs ytterligare ett förbund som jobbar för att stärka svenskan ställning. Varför satsar ni på ett Språktalko?
– Många tvåspråkiga organisationer behöver en puff i ryggen för att utveckla sin svenska service. Det är också typiskt för Svenskfinland att det görs många rapporter om hur dåligt den svenska servicen fungerar men ingen gör något konkret med informationen i praktiken. Svenskan är inget självändamål i sig utan vi jobbar för en levande tvåspråkighet.
Föreningen grundades 2012. Vad har ni gjort sedan dess?
– Vi har flera projekt där vi jobbar för en levande tvåspråkighet. Vi har bland annat jobbat för att psykvården ska bli bättre på svenska genom att stöda att HNS webbportal Mielenterveystalo.fi. Där kommer det så småningom att finns information om var man kan få mentalvård på svenska inom alla sjukvårdsområden och portalen beaktar också regionala och språkliga förhållanden. Bara en översättning i sig är inte tillräcklig. Det ger en fel bild eftersom utbudet är begränsat och inte ges på samma servicepunkter som den finska servicen
Vad blir ert nästa projekt?
– Vi kommer att börja ett nytt Språktalko-projekt i september där vi kommer att rikta oss till tjänstemän inom den offentliga sektorn.
Då ni grundades 2012 pratades det om att föreningen skulle grunda ett svenskspråkigt daghem för ryska barn. Vad hände med den planen?
– För närvarande har planen lagts på is eftersom det inte fanns tillräckligt med barn. Men det är inte uteslutet att frågan kommer upp på nytt i någon form.