Skolornas datorer blev dubbelt så dyra
Svenska nämnden i Esbo har inte bara överskridit sin budget för informationsteknik, utgifterna har nästan fördubblats. En intern utredning ska ta reda på om det handlar om slöseri, felräkning eller missförstånd.
Den senaste kvartalsrapporten från nämnden Svenska rum i Esbo verkar vara i sin ordning och budgeten håller – ända tills man läser raden om utgifter för datateknik. Kostnaderna för IT har fördubblats jämfört med det budgeterade. Det saknas en miljon euro. Nämndens ordförande Kurt Torsell förstår inte var det har gått fel.
– Jag är inte orolig. Antalet datorer i skolor och daghem har inte plöts- ligt ökat explosionsartat. Antingen så har vi tidigare betalat för lite i hyra för våra datorer eller så har någon räknat fel nu, säger Torsell.
Esbo stad hyr sina datorer av ett privat företag, så har man gjort i ett tiotal år redan.
– Genom att hyra utrustningen garanterar vi service när de går sönder. Det är också smidigare att byta ut äldre maskiner mot nyare.
Det handlar om flera hundra dato- rer, som används främst i undervisningen i de svenska skolorna i Esbo, men också om basstationer och datorer som lärare och daghemspersonal använder till administrativa uppgifter.
Utgifterna för det första kvartalet höll sig till budgeterade medel. Under andra kvartalet, från april till juli, har det hänt något som ökat utgifterna med en miljon euro.
Bildningsdirektör Sampo Suihko befarade först att någon hade shoppat skåpen fulla med datorer när han hörde om den försvunna miljonen. Så är fallet ändå inte.
– Det handlar nog om fakturering inom staden. Vad som exakt hänt vet jag inte, men inga pengar har lämnat stadens konton, säger Suihko och lo- var återkomma med ett mera detaljerat svar inom kort.
Ari Savander, som ansvarar för datatekniken inom bildningssektorn vid Esbo stad, vet inte heller vad som ligger bakom de stora utgifterna. Men han har i uppdrag att spåra vart pengarna gått.
– Vi har gjort en del förändringar och uppdateringar i våra IT-lösningar, vissa processer har förnyats. Vi utreder vad som har hänt men har inte alla svaren ännu. Det här ska ändå inte orsaka några extra räkningar för bildningsverket, svenska sidan ska inte behöva skära ned i undervisningen under resten av året på grund av oklara datorutgifter, säger Savander.
Både Savander och Suihko misstänker att några Linux-maskiner kan ha med saken att göra. En del svenska skolor har gjort ett pilotprojekt och testat hur Linux-operativsystemets öppna källkod passar i skolmiljö och dessa maskiner kan i bokföringen ha behandlats på ett annorlunda sätt.