Vad är det att vara mänsklig?
När Merete Mazzarella ger ut en ny bok behövs ingen g längre g introduktion. Hon är en n i bästa bemärkelse folklig författare, tare, som sedan debuten 1979 haft något ot att säga. Denna gång handlar det om m monstret Frankenstein som inte är ont nt i sig
ESSä Merete Mazzarella a Själens nattsida. Om Mary Shelley och hennes Frankenstein. ein. Schildts & Söderströms röms
■Genom■att■frikostigt■dela kostigt dela ■ med■sig■av■sin■stora■kunskap■ ra kunskap både■om■litteratur■och■om ur och om ■ tillvarons■trassliga■tjusning■ ga tjusning har■ Merete Mazzarella zarella blivit■ett■en-kvinnas-universi-universitet■för■sina■läsare.■Hos■henHos henne■har■vi■lärt■oss■om■ mTikkaTikkanen och Tolstoj, ■men■ockmen också■om■vådan■av■för■mycket■ r mycket kortison■och■för■lite■beröite beröring■i■vården.■Mazzarella■ zzarella har■skrivit■modigt■också■ gt också om■sådant■som■varit■svårt■ rit svårt eller■direkt■pinsamt,■varmed amt, varmed ■ hon■berikat■allas■vår■förståelse■för■vad■ vår förståelse för vad det■vill■säga■att■vara■människa. ra människa.
En■stor■del■av■Mazzarellas■produktion■ azzarellas produktion lockar■även■till■sig■läsare■som■främst■ ig läsare som främst frossar■i■böckernas■skvallerpotential,■ as skvallerpotential, men■de■kan■med■fördel■hoppa■över■den■ ördel hoppa över den nya■boken,■ Själens s nattsida.
Shelley, Frankenstein stein och monstret
Vi■kan■frestas■att■tro■att■ämnet■för■Mazro att ämnet för Mazzarellas■nya■bok,■ Mary Shelleys Frankenstein,■inte■heller■behöver■någon eller behöver någon ■ särskild■presentation.■Men■för■de■flestion. Men för de flesta■är■Frankenstein■troligen■populärkuln troligen populärkulturens■Frankenstein,■en■stygg■och■videin, en stygg och vidrig■personifiering■av■ondskan,■som■inte■ av ondskan, sominte har■många■likheter■med■Mary■Shelleys■ er medMary Shelleys (1797–1851)■fantasiskapelse■från■1818. siskapelse från 1818.
Först■av■allt■måste■vi■komma■ihåg åste vi komma ihåg ■ att■Frankenstein■(med■det■symbolis(med det symboliska■förnamnet■ Victor) ctor) ■i■den■mycki den mycket■unga■författarinnans■bok■inte■ nnans bok inte är■ett■monster,■utan■är■namtan är namnet■på■den■galna■vetenna vetenskapsmannen■som■kr om kreeerade■detta■(monstr onstret et■ däremot■ges■aldrig■ett rig ett ■ namn,■vilket■är■en■del en del ■ av■hans■olycka).■Det■är■ Det är även■viktigt■att■notera notera ■ att■”monstret”■i■den■urden ursprungliga■versionen■inonen inte■är■ont■i■sig■–■det■blir■ont.■ et blir ont. Av■samma■orsak■använder■Mazzarelanvänder Mazzarella■den■mindre■laddade■benämningen■ ddade benämningen Varelsen.
Att■Frankenstein■experimenterar■ in experimenterar med■att■på■konstgjort■vis■skapa tgjort vis skapa ■ mänskligt■liv■reser■frågor■som■ er frågor som är■högaktuella■i■dag.■Mazzadag. Mazzarella■drar■paralleller■till■bland■ ler till bland annat■stamcellforskning■och■ rskning och fosterdiagnostik,■men■änmen ändå■är■det■inte■de■biologiska biologiska ■ och■medicinska■per perspektispektiven■som■står■i■fokus■i■Sjä- okus i Sjä- lens■nattsida.■Merete■Mazzarella■dröjer■i■stället■vid■frågan■om■vad■som■gör■ oss■mänskliga■i■ordets■sociala■och■psykologiska■bemärkelse.
Att skapa ett monster
I■samma■stund■Victor■Frankensteins■ hisnande■skapelsedröm■förverkligas,■förvandlas■den■till■ en■mardröm.■Orsaken■ är■en■brist,■inte■på■vetenskaplig■kunskap, ■ utan■på■elementär■förståelse■för■vad■en■människa■egentligen■är■– ■ och■simpel■ansvarskänsla■gentemot■den■varelse■ han■gett■liv.
I■sin■läsning■av■Shelleys■ roman■accentuerar■Mazzarella■att■Varelsen■från ■ början■inget■hellre■vill■än■ att■uppleva■vänskap■och■gemenskap,■ men■hans■skapare■utsätter■honom ■ för■ett■dubbelt■svek.■Först■flyr■Frankenstein■skräckslagen■så■snart■livsgnistan■tänds■hos■hans■”människa”,■därnäst■vägrar■han■skapa■ ett■kvinnligt■motst ycke■till ■ Varelsen■som■drabbats■av■ en■förtvivlande■ensamhet.
Trots■att■V arelsen■ från■början■är■en■vänlig■figur ,■bemöts ■ han■överallt ■ med■rädsla,■avsky ■ och■fientlighet.■
Det är Mazzarellas poäng att han utvecklar sig till ett monster för först efter att människorna brutalt utes uteslutit honom ur all gemenskap. Mazzar Mazzarella liknar honom träffande nog vid et ett övergivit barn. Att skapa en mänsklig existens handlar således om mycket mer me än bioteknik. Homo sapiens är en so social varelse som utvecklar sin identite identitet i ständig dialog med omgivningen. Frankenstein är en mångfasetterad mångfasett roman, en kinesisk ask som Mazzarella Ma konstaterar. Hon redogör nog noga för de viktigaste rummen i asken, para parafraserar ibland kanske till och med för grundligt. gr Vår förståelse för romanen för fördjupas i alla fall betydligt. Därtill redog redogör Mazzarella kortfattat för Frankenstein Frankens idéoch litteraturhistoriska samm sammanhang, för att mer ihärdigt närma s sig ett av sina specialområden, det b biografiska. För Själens nattsida är också en bok om Mary Shelley, om kärlek, grymhet o och död. Författarinna Författarinnans öde får Mazzarell Mazzarella att fråga sig om det sist och slutligen var ”hennes liv som var hennes hen starkaste berätt berättelse”. Mary S Shelleys liv uppf uppfattar vi kanske i d dag som osannolik osannolikt dramatiskt, sa samtidigt som det r rymmer element som är kar karaktäristiska för hennes period i allmänhet, och i all synnerhet för de den krets av romanti romantiker hon tillhörde tillhörde. Mary Shelleys bakgr bakgrund var spekt spektakulär. Hon var dotter till kvinnoemancipationens pionjär Mary Wollstonecraft och den kontroversiella filosofen och anarkisten William Godwin. Tyvärr dog Wollstonecraft kort efter förlossningen, en tragedi som förorsakade Mary Shelley återkommande känslor av skuld och svek. Till de tidstypiska elementen hör den höga barndödligheten. Mary Shelley födde fyra barn varav endast ett levde till vuxen ålder.
Livsdramatiken förminskades ingalunda av de nära banden till några av samtidens mest kända och ökända radikaler och romantiker: maken Percy Bysshe Shelley, som drunknade redan 1822, Lord Byron och då inte minst anarkistfadern Godwin. I Mazzarellas version överskuggas genialiteten hos dessa storordiga idealister vida av deras egoism. Ett enda exempel: När Mary Shelley, ännu inte fyllda tjugotvå, hade mist en älskad son, det enda klarlevande barnet av de tre hon dittills fött, skrev hennes far ett långt brev fullt av förmaningar och förebråelser. Hur kunde Mary tillåta sig att fastna i självupptagenhet, dåligt humör och likgiltighet inför andras lycka, ”bara därför att en treåring har dött!” Merete Mazzarellas kommentar är karaktäristisk för hennes kontanta sätt att ryta till när det är befogat: ”I vanlig ordning hade Godwin inte överseende med andra mänskliga svagheter än sina egna.”
Vad är det som gör Merete Mazzarella till en så bra författare och folkbildare? Hon är en rättfram och skicklig berättare med en säker stilkänsla. Och lika viktigt, hon undervärderar aldrig den så kallade vanliga läsaren, inte heller i den nya bokens diskussioner om till exempel bioteknik och etik. Således får hennes epos samma livliga karaktär som det goda samtalet kan ha.