Färre skolassistenter nästa år
Helsingfors sparkrav drabbar också utbildningen. Efter årsskiftet försvinner de flesta assistenterna i skolorna.
Helsingfors stad räknar med att spara 2,7 miljoner euro genom att ta bort timresurserna för assistenter i skolorna. Det kan betyda lätt kaos i en del klassrum, befarar rektorerna, där både vilda och svaga elever hittills fått hjälp.
Från årsskiftet är läraren den enda vuxna i klassen och ska förutom undervisningen också klara av att upprätthålla ordningen och hjälpa de svagare eleverna att komma i gång.
Efter årsskiftet finns det allt färre assistenter till lärarnas hjälp i klassrummen i Helsingfors. Utbildningsverket måste skära i utgifterna och nu ryker en stor del av skolassistenterna. Kvar blir bara de personliga assistenterna.
Vid Hoplaxskolans fem enheter jobbar sammanlagt ett dussin assistenter. Rektor Mia Förars-Pöytäniemi har förberett personalen på att det blir färre timmar med assistent under vårterminen.
– Visst är jag orolig för hur det blir med arbetsron i en del klasser efter nyår, säger Förars-Pöytäniemi.
Assistenter i klass behövs främst av två orsaker, dels för att hjälpa vilda elever med uppförande och socialt beteende, dels för att hjälpa svagare elever att förstå och komma igång med uppgifter.
– Båda sidorna är lika viktiga. Om de högljudda eleverna inte får assistens stör de hela klassen. Om de elever som behöver hjälp med kunskaperna blir utan stöd så är problemet inte akut, men de kommer inte framåt med skolgången, förklarar Hoplaxskolans rektor.
Mer än undervisning
Hittills har alla skolor i Helsingfors fått tilldelat ett visst antal assistenttimmar och utöver det har skolorna kunnat ansöka om tilläggstimmar enligt behov. Den här praxisen förändras vid årsskiftet, då sparkraven träder i kraft. Undervisningschef Niclas Rönnholm säger att verklig- heten kommer att synas genast i klasserna.
– Det kommer inte längre att finnas assistenter i den allmänna potten att fördela. Tilläggstimmarna blir kvar, det är sådana timmar som rektorer i samförstånd med vårdnadshavare kan ansöka om för elever med särskilda behov, säger Rönnholm.
– Vi fattar inte själva besluten i skolorna om hur assistenterna fördelas, det är ett beslut som utbildningschefen tar, säger Förars-Pöytäniemi.
Vid Hoplaxskolans Munksnäsenhet jobbar Andreas Heikkilä som assistent sedan 10 år. Han är inte speciellt orolig för sitt jobb, trots att hans kontrakt går ut den sista juli.
– Det låter inte helt fiffigt att göra sig av med assistenterna. Man skulle tro att de på Utbildningsverket förstår vilket viktigt jobb vi gör i skolorna varje dag, säger Heikkilä.
Han jobbar mest med årskurserna 1 och 2. Barnen ber honom om hjälp med de mest varierande saker, det kan vara allt från att få fram rätt bok eller knyta skosnören till att trösta när saknaden efter mamma slår till.
– Skolan är mycket mer än undervisning. Här händer jättemycket hela tiden, det behövs flera vuxna. Fostran blir en allt viktigare del av jobbet, säger Heikkilä.
Lovar fortbildning
När assistenterna försvinner ur klassrummen ökar kraven på läraren. Då de extra paren händer och ögon är borta, måste läraren ensam
”Det låter inte helt fiffigt att göra sig av med assistenterna. Man skulle tro att de på Utbildningsverket förstår vilket viktigt jobb vi gör i skolorna varje dag.” ANDREAS HEIKKILÄ assistent, Hoplaxskolans enhet i Munksnäs
hinna hjälpa alla elever och se alla situationer som uppstår. För att stödja lärarna i arbetet utreder Niclas Rönnholm om Utbildningsverket kan ordna fortbildning för lärare.
– Jag har gett uppdraget vidare, vi ska ta reda på vilket slags stöd lärarna är i behov av. I vissa klasser blir det aktuellt att öka integrationstänket och anpassa undervisningen, så att den passar alla elever.
Vad sparkravet betyder i euron eller antal assistenter kan Rönnholm inte uttala sig om, men situationen är samma för de svenska som de finska skolorna i staden.
– Svenska linjen ska dra sitt strå till stacken i samma proportion som de finska skolorna, säger Rönnholm.
2,7 miljoner
Johan Ekman (SFP), ordförande för Utbildningsnämndens svenska sektion, har inte heller nya siffror att ta till. De uppgifter han har är desamma som i våras: Genom att slopa systemet med allmänna skolassistenter sparar staden 2,7 miljoner euro, varav cirka 200 000 euro på svenska sidan.
– Staden borde omfördela pengarna, så att utbildningen får mera. Vi kan inte sätta skolan på sparlåga. Om utbildningsverket inte får tillläggsanslag i nästa års budget blir vi tvungna att fatta svåra beslut, säger Ekman.