Natotvist bröt terapisessionen
Regeringen får kritik för samförståndsavtalet med Nato. I övrigt påminner första dagen av riksdagens hösttermin mest om en terapisession för ledare i kris.
”Sanktionerna mot Ryssland är framför allt avsedda att pressa fram en förhandlingslösning. De har trappats upp successivt och de borde trappas ner successivt för att processen ska kunna gå vidare.” ERKKI TUOMIOJA (SDP) Utrikesminister ”EU ska inte vidta åtgärder på de medlemsländers villkor som lider minst av sanktionerna eller vill öka det gemensamma ansvaret för ekonomin.”
PETER ÖSTMAN (KD) ”Händelserna i Ukraina är skrämmande. Situationen är i många avseenden ännu osäkrare än den var under det kalla krigets dagar.”
TYTTI TUPPURAINEN (SDP)
Ukrainakrisen blir allt allvarligare, sanktionerna löser den inte men de behövs ändå, Finland måste följa men också aktivt påverka EU:s linje, och krisen kan bara lösas vid förhandlingsbordet. Det var Alexander Stubbs (Saml) budskap när riksdagens hösttermin inleddes med statsministerns upplysning i går.
När samtliga riksdagspartier instämmer beträffande det mesta kan Stubb konstatera faktum:
– Det här är ett utmärkt exempel på att samstämmigheten inom finländsk utrikes- och säkerhetspolitik består.
Den nästan totala samstämmigheten under höstens första dag i plenum gör att debatten påminner om en terapisession för makthavare i ett litet land i kläm. Så blir det när vi har en lång gräns till och ett ekonomiskt beroende av en granne som säger det ena och gör det andra. De verbala kvickheterna och de politiska slängarna som brukar odlas friskt i plenisalen är som bortblåsta.
– Vår utrikespolitik har varit medvetet och godkännbart schizofren. Å ena sidan vill man upprätthålla goda bilaterala relationer med Ryssland, å andra sidan deltar man i EU:s försök att genom varningar och sanktioner försöka övertyga den ryska ledningen att eftersträva en fredlig, diplomatisk lösning, sammanfattar Jörn Donner (SFP).
Både regeringspartierna och oppositionen hyllar presidenten och ger erkänsla till regeringens centrala ministrar för hur de försökt påverka EU och Ryssland. Men just när känslan av nordkoreansk politisk debatt börjar krypa inpå skinnet levererar Timo Soini (Sannf) – vem annars – åtminstone en liten släng med anledning av Stubbs försäkran att de ryska motsanktionerna inte kniper mer än 0,1 procent av Finlands bnp.
– Det låter lite, därför är det bra att notera att det bara gäller de direkta verkningarna. De indirekta är betydligt större. Sanktionerna drabbar också våra handelspartners, Tysklands och de baltiska ländernas, ekonomi, säger han.
På Natofronten intet nytt
Soini tillägger att sanktionerna inte löser Ukrainakrisen, att det vore betydligt effektivare om Frankrike slutade sälja vapen till Ryssland och om Tyskland slutade köpa rysk gas.
– EU:s två jättar har alla möjligheter till direkta aktioner, men de tycks sakna politisk vilja.
Soini varnar för att Ukrainakrisen, om den blir lång, kan öppna ett nytt kallt krig. Hans lösning, som klyver Sannfinländarna, är ett Natomedlemskap.
– I en värld av ömsesidigt beroende är militär neutralitet i praktiken inte längre ett alternativ.
Påhejade av Vänsterförbundet slår Socialdemokraterna fast att samstämmigheten inom utrikes- och säkerhetspolitiken betyder att den beprövade linjen består, att Finland fortsätter att samarbeta med Nato utan att vara medlem, punkt, slut.
Terapidebatten och samstämmigheten bryts när Soini för det så kalllade samförståndsavtalet med Nato på tal. Han hävdar att regeringen inte hållit riksdagens utrikesutskott informerat, och att avtalet är politiskt.
– För en gångs skull har Soini rätt, inflikar Tuija Brax (Gröna).
Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) tillbakavisar kritiken på alla punkter.
– Avtalet är inte ett politiskt dokument. Finland är en suverän och självständig stat som själv beslutar vilka lösningar vi tillgriper. Ingenting sker bakom riksdagens rygg.
”Hoppas att senast den här situationen väcker till insikt om betydelsen av inhemsk energi och matproduktion, inte bara med tanke på sysselsättningen utan även med tanke på försörjningsberedskapen.”
JUHA SIPILÄ (C)