Språken förlorar inflytande
Ny studentexamensnämnd beskrivs som katastrofal
År 2016 består den nya studentexamensnämnden av 19 personer i stället för nuvarande 40. Språken förlorar en stor del av sina representanter.
– Jag är djupt bekymrad, säger Pamela Granskog på Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.
– Jag tror att man bra kan fatta beslut också i en mindre sammansättning, säger nämndens ordförande Patrik Scheinin.
Då den nya studentexamensnämnden inleder sitt arbete i början av 2016 är det med en styrka hälften så stor som nu. Då ska 19 personer fatta beslut och sköta det jobb som nu sköts av cirka 40. Undervisningsoch kulturministeriet utnämnde överraskande den nya nämnden i mitten av oktober, över ett år innan den ska tillträda.
Men det är inte bara tidtabellen som överraskar, utan också sammansättningen. Då Utbildningsstyrelsen tidigare haft flera representanter i nämnden har den nu inte en enda. I går gick direktionen för Utbildningsstyrelsen ut med ett ställ- ningstagande där man begär att ministeriet kompletterar nämnden.
– Det är viktigt att länken mellan gymnasieundervisningen och studentexamen bibehålls. Gymnasiet och studentexamen är delar av en helhet som ska utvecklas åt samma håll. Examen ska mäta det som lärs ut i gymnasierna. Därför är det ett stort orosmoment om Utbildningsstyrelsen, som har till uppgift att utveckla undervisningen, inte finns representerad i Studentexamensnämnden, säger direktionens ordförande Sari Sarkomaa.
Direktionen hänvisar också till förordningen om studentexamen, som
”Det är ett stort orosmoment om Utbildningsstyrelsen, som har till uppgift att utveckla undervisningen, inte finns representerad i Studentexamensnämnden.” SARI SARKOMAA ordförande, direktionen för Utbildningsstyrelsen
slår fast att studentexamensnämnden ska utveckla studentexamen i samarbete med Utbildningsstyrelsen.
Då antalet medlemmar i nämnden skärs ned är det särskilt språken som förlorar många representanter. Svenska som modersmål går från två representanter till en och finska som modersmål från fem representanter till två. De två som nu representerar svenskan som modersmål ersätts med en tredje person.
– Visst blir man ju fundersam, till exempel då det gäller kontinuiteten, säger specialsakkunnige Jan Hellgren vid Utbildningsstyrelsen, som representerar svenskan som modersmål i nämnden.
Pamela Granskog, ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland, är oroad.
– Jag är djupt bekymrad. Vi står inför stora förändringar då studentexamen ska digitaliseras, och det är inte bara det att nämnden decimeras som väcker oro utan också det att kontinuiteten bryts. Att köra in ett nytt prov är ett stort arbete och det behövs de som kan handleda fältet. Det här är en katastrofal situation.
Ordföranden för såväl den nuvarande som den nya studentexamensnämnden Patrik Scheinin vill gjuta olja på vågorna.
– Jag tror att man bra kan fatta beslut också i en mindre sammansättning, ser man på universitetens och företagens styrelser är de betydligt mindre. Och vi fattar ju inte beslut bara på basis av ämnestillhörighet. Men utan de adjungerade medlemmarnas sakkunskap, och de är flera hundra, skulle vi inte klara oss. Det är ändå lätt att läsa det här som en linjeändring, mer folk från universitetsvärlden och ingen från Utbildningsstyrelsen? – Det gäller sist och slutligen färre än en handfull människor på Utbildningsstyrelsen. Och dem kommer vi att fortsätta samarbeta med i alla fall, så vi kommer inte att tappa den kunskapen.