Finland toppar barnlösheten
Finländska vuxna vill ofta ha minst tre barn. Ändå blir de barnlösa allt fler. Var femte finländsk kvinna i 40-årsåldern kommer att förbli barnlös, säger forskarna.
I dag föder finska kvinnor i medeltal 1,75 barn – det är varken mest eller minst i Europa, men nativiteten minskar för fjärde året i rad. Barnlösheten ökar mest bland de kvinnor som har den lägsta utbildningen, men också de finska männen är barnlösa oftare än männen i resten av Europa.
– Det är en medaljplats vi kanske kunde vara utan, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch på befolkningsförbundet Väestöliitto.
Tillsammans med forskaren Anneli Miettinen har hon deltagit i ett stort europeiskt forskningsprojekt om familjer och samhället. Forskarna ser skillnader mellan det svåra samhällsekonomiska läget i dag och recessionen i början av 1990-talet. Förra gången reagerade finländarna genom att skaffa fler barn, nu blir barnen färre.
– Det är normalt att nativiteten sjunker under ekonomiskt dåliga tider, men skillnaden är ändå stor. I början av 1990-talet var barnlösheten bland 40-åriga kvinnor i Finland 15 procent, nu är den 20 procent. Samma siffra i Sverige är nu 15 procent och där ökar barnfödslarna. Det är en betydande skillnad, säger Rotkirch. Många vill, vågar inte Statistiken visar att 5 procent av de unga vuxna inte vill bli föräldrar, medan resten vill.
– I Sverige minskar barnlösheten, men i Finland ökar den dramatiskt. Barnlöshet i sig är inget problem, det ska vara möjligt att vara frivilligt barnlös, men eftersom vi vet att den största delen är ofrivillig kan vi nog se den som ett samhällsproblem, säger Rotkirch.
Miettinen påpekar att bara Italien och Schweiz har en större andel barnlösa kvinnor än Finland.
Hon har delvis svårt att förstå logiken.
– Många andra europeiska länder har högre arbetslöshet och sämre sociala förmåner för familjer än vi. Ändå skjuter vi på barnafödandet eller får inga barn. Jag tror alla hela tiden talar så mycket om recession, arbetslöshet och visstidsjobb att rädslan för att inte klara sig ekonomiskt tagit över, säger hon.
Rotkirch hälsar politikerna att speciellt för män tenderar familjebildning att hänga ihop med anknytningen till arbetsmarknaden. Arbetslöshet känns ofta som ett alltför stort hinder för att kunna bilda familj.
– Man kunde också stödja studerande som vill bilda familj tidigt. Nu närmast straffas de ekonomiskt.
Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till att barnlösheten ökar. De talar om rädslan för att inte ha en lön att leva på, om att vi har regioner med mycket ojämnt antal män och kvinnor och att det ger svårigheter att träffa en partner som känns rätt. Alkoholkulturen gör att en del får svårt att hitta någon som vill bilda familj med en.
– Vi lever också i en individualistisk kultur där traditionella familjevärderingar har blivit svagare, säger Rotkirch.