Vem är den där byråkraten?

Gallring i byråkratin är en sak, men att hävda att den offentliga sektorn är full av byråkrater är ett för enkelt politiskt knep.

FLERA PARTIER verkar tävla om hur mycket de vill ha bort av de offentligt anställda eller, med Centerledaren Juha Sipiläs ord, tjänstemännen. Byråkraterna.

Enligt Sipilä kan en höjning av produktiviteten leda till att man kan få bort tjugo tusen tjänstemän, men han preciserar inte vilka dessa tjänstemän är.

Det största fältet i den offentliga sektorn är den kommunala sektorn, om man ser till var personalen finns. Av de kommunalt anställda är över åttio procent inom vård och utbildning, teknik och infrastruktur, enligt kommunarbetsgivarnas förbund. DEN ENKLA retoriska poängen – att den offentliga sektorn skulle vara något som sväller och döljer allsköns tjänstemän – vittrar lätt sönder vid en granskning. Därför måste de som för debatten ta sitt ansvar och vara mycket mer precisa.

Antalet kommunalt anställda har sjunkit de senaste åren, enligt Kommunförbundets och Kommunarbetsgivarnas kalkyler. Sedan 2012 har det försvunnit över tiotusen från de kommunala lönelistorna, och enligt kommunernas prognoser försvinner det närmare tiotusen till under de kommande två åren. Se, där är redan Sipiläs 20 000 ”tjänstemän”.

Samtidigt har antalet anställda inom social- och hälsovården ökat. Kombinationen av en ökning inom vården (som är naturlig med en åldrande befolkning) och en krympande totalpersonal tyder på att det redan sker en omfördel-

”Allt färre är byråkrater på heltid – men allt fler är det på

deltid.”

ning av resurserna från så kallade byråkrater till själva servicen. EN PRECISERING av vad som menas med tjänstemän är viktigt för att undgå dubbelspel, då det visar sig att yrkesgrupper ändå behövs. Ett exempel är debatten om skolgångsbiträdena i Helsingfors. Stadsstyrelsen kompletterade sitt budgetförslag med sju miljoner till undervisningssektorn, för att bland annat kunna backa hotet om nedskärningar bland skolgångsbiträden och andra nedskärningar som hade drabbat undervisning eller eftermiddagsverksamhet. Utmärkt – så dessa offentligt anställda, skolgångsbiträdena, är tydligen inte ”byråkrater”. Om det inte heller är poliser eller kirurger – vem är det då? BÄTTRE ICT-planering och digitala tjänster är en satsning som självklart behövs, inte minst för att råda bot på hopplöst splittrade datasystem.

Men det behövs framför allt för att förbättra vård- eller skolpersonalens effektivitet inom sitt expertisområde, som är att vårda och undervisa.

Allt färre är byråkrater på heltid – men allt fler är det på deltid. Pappersarbete tvingas in i det människonära arbetet från alla håll. Att krympa och förenkla den arbetstid som går från människonära arbete till pappersarbete är bra. Men det är en helt annan diskussion. De resurser som frigörs ska komma människor till godo. Hur det sker bäst ska vara det stora politiska temat.