Vuxenstuderande

Är sedan en tid studerande vid Helsingfors universitet. Något har skett sedan det senast begav sig. Övriga studenter har blivit yngre ... Får ta ett djupt andetag innan jag går in i föreläsningssalen och försöker smälta in bland den unga publiken. Inte helt lätt. Borde man gå ned i vikt, skaffa peruk och investera i en modernare garderob?

Nej, tror inte det, få saker är lika töntiga som när äldre människor försöker låtsas att de är unga. ”Tänk på vilken livserfarenhet du har och som de saknar”, skriver barndomsväninnan Ann från Sverige som svar på ett sms där jag beklagar mig över att vara omgiven av personer som kunde vara mina barn, kanske även barnbarn.

Försöker ta Anns uppmaning ad notam. När vi senast hade klassträff i Nässjö kom denna härligt stronga och naturliga kvinna iklädd den hårfärg naturen med tiden skänker de flesta av oss och var stiligare än någonsin.

Det är dock ej lätt att åldras värdigt. Men jag tror det finns saker vi kan göra för att en smula försinka processen. Att hålla i gång hjärnan är A och O. Vare det sedan med korsord, sudoku eller studier.

Som ”vuxenstuderande” har man förresten en klar fördel gentemot de yngre; Här behövs inte längre några studiepoäng eller tentamina, för att ens tala om examina. Å andra sidan är det, tycker jag, ändå skoj att gå upp i tentamen och får väl erkänna att siktet nog då är ställt på ett gott betyg ...

Har förresten börjat tillämpa en ”ny” studieteknik. Stoppar ner läroböckerna i väskan varje dag och kånkar så runt med dem hela dagen. Alltid blir det någon stund över. Satt i morse före klockan sju på ett kafé i Helsingfors centrum och ”spontanpluggade” i hela fem minuter.

Det är betydligt mer än noll minuter. Kan jag sedan förvandla detta till en vana, blir det över 200 timmar före pensionsstrecket.