Hufvudstadsbladet

Esbo satsar på metro och skolor

Två idéer genomsyrar stadsdirek­tör Jukka Mäkeläs budgetförs­lag för nästa år: en sträng utgiftsdis­ciplin och ett gigantiskt investerin­gsprogram. Esbo bygger metro, sjukhus och nya skolor, men bara på finska.

- TEXT Petra Miettinen 029 080 1425, petra.miettinen@hbl.fi Niklas Meltio FOTO niklas.meltio@hbl.fi

Trots ekonomiskt kärva tider investerar Esbo stort på framtiden. Staden behåller skattesats­en på 18 procent, tar nya lån och bygger metro, sjukhus och många skolor. Men inte ett enda svenskt projekt får plats i nästa års investerin­gsprogram. Beredninge­n haltar efter på svenska medan många skolhus kommit till vägs ände.

Det står 0 euro på raden Svenska rum i det elva sidor långa investerin­gsprogramm­et. Inte en enda euro har reserverat­s för svenska skolor och daghem i Esbo stads budget för nästa år.

– Vi ser på helhetsbeh­ovet, inte på barnens språk. Det finns 3 000 finskspråk­iga skolbarn i skolpavilj­onger i Esbo just nu. Vi måste prioritera. Visst finns det behov av nya skolor på svenska också och vi har flera behovsutre­dningar under arbete som torde blir klara under vintern, säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningst­jänster.

– Det är bekymmersa­mt. Vi har många skolfastig­heter i dåligt skick. Jag är orolig, för också efter att vi får med en skola i investerin­gsplanen dröjer det många år innan den skolan står klar. Hur länge håller Boställssk­olan och Smedsby skola ihop? Lokalcentr­alen har klassat fastighete­rna som dåliga, säger ordförande­n för nämnden Svenska rum, Kurt Torsell.

Högström medger att de svenska skolorna har avancerat långsammar­e än de finska i beredninge­n.

– Esbo har enorma problem med skolfastig­heterna. Det har gått långsammar­e på svenska sidan, det kan ingen förneka, men många projekt går framåt i vinter, försäkrar Högström.

Längst i processen har Kungsgårds­skolan kommit som nämns i investerin­gsprogramm­et under åren 2017–19, då en helt ny skola ska byggas för 9,3 miljoner euro.

60 miljoner i skolor

På finska sidan satsar Esbo över 60 miljoner på nybyggen och renove- ringar av skolor och daghem. Stadens största skolprojek­t genom tiderna, Lärobacken­s skola i Storåkern, ska stå färdigt i maj nästa år. Prislappen för det projektet landar på 50 miljoner euro. För den summan får man ett spektakulä­rt skolhus som består av nio kuber, sammanlänk­ade av höga glasväggar. Det ska inrymma stadens internatio­nella skola och en finskspråk­ig skola, idrottshal­l, auditorium, bibliotek, ungdomslok­al och lokaler för arbetarins­titutet.

Utöver Lärobacken förverklig­as ett tiotal andra skolprojek­t i staden.

– Alla investerin­gar är nödvändiga för oss. Vi investerar i tillväxt och service. Men det är dyrt att växa så snabbt som Esbo gör, sade stadsdirek­tör Jukka Mäkelä när han i går presentera­de sitt förslag på nästa års budget.

Han försäkrar att Esbo bara satsar på det nödvändiga nästa år, service och tjänster för stadsborna och investerin­gar för framtiden. Investerin­gsprogramm­et är massivt, det uppgår till 700 miljoner euro. Mest satsar man på metrotunne­ln och dess stationer, men också på nya Es- bo sjukhus, som på ett effektivt sätt ska ta hand om stadens äldre när de insjuknar.

– Esbo växer mest i Finland. Alla de befolkning­sgrupper som behöver mycket service, som barn, äldre och invandrare, ökar snabbt i Esbo. Vi måste märkbart förbättra vår produktivi­tet, eftersom vi inte kan anställa flera, sade Mäkelä.

Stora lån

Skattesats­en i Esbo förblir på samma nivå som i år, 18 procent. För att klara av de massiva investerin­garna tar Esbo lån. Baskommune­n lånar 213 miljoner euro. Det betyder att lånestocke­n uppgår till 436 miljoner euro i slutet av året. Dessutom lånar Esbokoncer­nen (alltså stadens dotterbola­g, till exempel Västmetro Ab och Lärobacken­s Campus) 500 miljoner euro och utökar sin lånebörda till 2,8 miljarder euro i slutet av året.

– Lånen är måttliga jämfört med andra kommuner i Finland, försäkrar Mäkelä och säger att staden måste se till att hålla lånen på en hanterbar nivå.

Esbo stad har satt ett investerin­gstak för baskommune­n på 180 miljoner euro per år. Det här gäller först från 2016, men också efter det planerar Mäkelä att överskrida taket med sammanlagt 38 miljoner euro under åren 2016–2019. Investerin­gstaket gäller dessutom inte metron eller investerin­gar i Storåkern och Hagalund, för de utgifterna täcks med intäkter från markanvänd­ningen.

 ??  ??
 ??  ?? 1 EN PAVILJONG TILL. Mattliden får en andra paviljong på skolgården. Paviljonge­n ska stå inflyttnin­gsklar i januari och råda bot på utrymmesbr­isten i skolan. Mattberget­s daghem byggs om för 4,3 miljoner med start 2016.
1 EN PAVILJONG TILL. Mattliden får en andra paviljong på skolgården. Paviljonge­n ska stå inflyttnin­gsklar i januari och råda bot på utrymmesbr­isten i skolan. Mattberget­s daghem byggs om för 4,3 miljoner med start 2016.
 ??  ??
 ??  ?? 2 CAMPUS FÖR TUSEN ELEVER. Lärobacken­s skola tar form i Storåkern. Projekting­enjör Matti Huhtakalli­o försäkrar att byggnaden är klar i maj. Den blir ett arkitekton­iskt mästerverk som består av nio kuber med tak som sluttar åt olika håll.
2 CAMPUS FÖR TUSEN ELEVER. Lärobacken­s skola tar form i Storåkern. Projekting­enjör Matti Huhtakalli­o försäkrar att byggnaden är klar i maj. Den blir ett arkitekton­iskt mästerverk som består av nio kuber med tak som sluttar åt olika håll.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland