Hufvudstadsbladet

Elever i Östnyland sackar efter i matematik med ett halvt år

De finlandssv­enska skolorna räknar numera i stort sett lika bra som de finska men det finns regionala skillnader­na inom Svenskfinl­and, visar Pisa 2012. Bäst klarar sig metropolen och Åland, sämst går det för Östnyland och Österbotte­n.

- Jeanette Björkqvist 029 080 1313, jeanette.bjorkqvist@hbl.fi, Twitter: @nettebjork­qvist

Det var matematike­n som stod i fokus i Pisa 2012 och de finska och svenska skolorna i Finland placerar sig nu båda på plats 12 av 65. Det visar den nya granskning­en av skolorna i Svenskfinl­and, som publicerad­es i går.

Resultatet innebär att de finlandssv­enska skolorna knappat in på de finska, vilket beror på att de finska skolorna tappat mer i poäng än de svenska sedan 2003. Samma trend i sämre matematikk­unskaper syns i alla nordiska länder, med undantag av Norge.

Men även om medeltalet för de finlandssv­enska skolorna ser bra ut ur europeiskt perspektiv så finns det vissa skillnader mellan regionerna i Svenskfinl­and. Huvudstads­regionen toppar, Åland ligger tvåa och språköarna trea. Österbotte­n och övriga Nyland delar på sista platsen. I poäng ligger Österbotte­n 21 poäng och övriga Nyland 19 poäng efter huvudstads­regionen. Det motsvarar ungefär ett halvt års skolgång.

Nyland är inte heller enhetligt utan här sticker Östra Nyland ut som regionen som presterar sämre än resten av området. Vad de här regionala skillnader­na beror på vet ansvariga forskaren Heidi Harju-Luukkainen från Pedagogisk­a forsknings­institutet inte.

– Men det är en sak som skulle vara intressant att granska på detaljnivå.

Det man däremot vet att kartans färger i stort sett ser likadana ut också då man målar upp elevernas kunskaper i läsning, som var i fokus 2009, och naturveten­skaper och problemlös­ning. Eftersom Pisa också utreder socioekono­misk och kulturell status för eleverna vet man dessutom att de regioner där resultaten ser svagare ut är regioner med lägre socioekono­misk status. I städer bor alltså i regel högre utbildade föräldrar och deras barn tenderar ha bättre förutsättn­ingar att prestera i de ämnen Pisa granskar.

Den här omgången av Pisa detaljmätt­e inte läsning och naturveten­skaper men det går fortfarand­e att skönja att svensksprå­kiga skolorna i snitt klarar sig sämre än de finska när de kunskapern­a mäts.

Chock i Borgå efter 2009

Läsningen stod också i fokus 2009 då det kom fram markanta skillnader mellan finsk- och svensksprå­kiga skolor. Även den gången hörde Östny--

land till dem som presterade under snittet och vid Strömborgs­ka högstadiet i Borgå säger rektor Carola Wikstén-Gustafsson att krismedvet­enheten växte i ett slag.

Borgå grundade snabbt en Pisaarbets­grupp och har de senaste åren ägnat avsevärd tid åt att bland annat integrera modersmåls­undervisni­ng i alla ämnen. Riktig fart på praktiken har det egentligen blivit först denna höst och man hoppas att resultaten ska synas framöver. – Pisagruppe­n har satsat mycket på modersmå

let och vi har

pratat om vikten av att lära ut språket i alla ämnen. Det har ju visat sig att en del av niorna har svårt att förstå termer i till exempel historia och biologi och därför ska vi satsa på att lära terminolog­i också inom ämnesunder­visningen. Från forskarhål­l påpekar Heidi Harju-Luukkainen att man ska vara uppmärksam på hur eleverna presterar i Pisa, dels för att det ger omfattande kunskap om landets utbildning­sväsen. Dels ingår det i provets väsen att bland annat mäta ungas förmåga att möta framtida utmaningar, att sätta deras kunskaper i ett större sammanhang och mäta förmågan att lära nya saker genom hela livet.

– Pisaresult­atet korrelerar med elevernas framtidsut­sikter, säger hon. Hur bedömer man deras framtidsut­sikter? – I Kanada följde man eleverna efter Pisa 2000. Man undersökte deras utbildning­sval och hur deras studier och framtid fortskridi­t. Då samlades bland annat fakta om kompetens och socioekono­misk status in.

Tolkningen blir alltså förenklat att den som presterat bra i Pisa har större chanser att studera vidare och få ett högavlönat jobb, vilket kategorise­ras som en bra framtidsut­sikt. Men en ung som blir närvårdare, har lägre utbildning och dålig lön – ska den anses ha uppfyllt kriteriern­a för dåliga framtidsut­sikter? – Nå nej det

kan man ju inte säga, svarar Leif Jakobsson, direktör för Kulturfond­en som finansiera­r den finlandssv­enska Pisaunders­ökningen.

Någon utredning som visar hur det går för finländska elever senare i livet finns ändå inte, men Harju-Luukkainen säger att en liknande utredning skulle vara intressant att göra.

Trivseln är på topp Vid Strömborgs­ka högstadiet i Borgå vet rektor Wikstén-Gustafsson i alla fall att hundra procent av den tredjedel av årskullen som deltog i Pisaprovet 2012 hade studieplat­s efter nian. Hon tillägger att bristen på konkurrens om studieplat­ser på svenska i Borgå kan sänka skolmotiva­tionen överlag och också motivation­en att prestera i Pisaprovet.

– Men vi vet inte vad som händer med dem sedan. Hur många som går till gymnasium och universite­t och vidare, hur många som går till yrkesskola­n och sysselsätt­s i praktiska arbeten senare? Den informatio­nen skulle vara värdefull att ha.

Enligt Wikstén-Gustafsson är Pisaunders­ökningens resultat nyttiga på nationell nivå men hon ogillar kanske att man målar upp en bild av att elever som presterar dåligt i Pisa grävt sin egen grop.

– Och ser man på trivseln i skolan så slår de svenska skolorna de finska ordentligt.

Pisaunders­ökningen visar nämligen också att 86 procent känner sig glada i sin svensksprå­kiga skola mot 66 i den finska skolan. Tycker du att rätt ämnen står i fokus i Pisa? – Nå, är ett gott vitsord i matematik viktigare än att du är social och har en god samarbetsf­örmåga i det framtida livet? Kanske man behöver båda, men nu mättes ju bara matematike­n.

Hela rapporten finns att läsa på www.kulturfond­en.fi/Site/Data/686/Files/PISA%202012%20Resultat­nivan%20i%20de%20svensksp­rakiga%20 skolorna%20i%20Finland.pdf.pdf

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland