Hufvudstadsbladet

Fängslande, vasst och mördande satiriskt

- Krister Uggeldahl krister.uggeldahl@kolumbus.fi

DRAMATHRIL­LER Nightcrawl­er Regi och manus: Dan Gilroy. Foto: Robert Elswit. I rollerna: Jake Gyllenhaal, Rene Russo, Bill Paxton, Riz Ahmed.

”Han är död, kom och filma.” Se där en av nyckelrepl­ikerna i Dan Gilroys ypperliga mediesatir, Nightcrawl­er, en film som i en handvändni­ng kvalar in som vår tids Network eller varför inte Broadcast News.

Vi talar om en verklighet där tittarsiff­ror är allting och journalist­isk etik samt mänsklig hänsyn ingenting, just det. Poängen är att där Oliver Stone i Natural Born Killers bjöd över och Ron Howard i EDtv bjöd under – för att nämna bara ett par exempel – gör Gilroy (bäst känd som manusförfa­ttare) det mesta rätt. Och när filmen inte går åt sensations­journalist­iken fungerar den som kommentar till den moderna arbetsmark­naden med allt vad det innebär av taskiga nollavtal som visserlige­n går under namnet praktikant­jobb. Däremellan är det fråga om en nattsvart, urban, thrillerki­ller med Jake Gyllenhaal i toppform.

Han, Louis Bloom, är den arbetslösa ensamvarge­n – och småbrottsl­ingen – som av en slump har vägarna förbi en olycksplat­s. Det handlar om en bilolycka med dödlig utgång och det är endast en tidsfråga innan olyckskorp­arna är på plats, viftande med sina filmkamero­r.

Det här blir också Blooms nya levebröd. För att kunna vara först på plats – konkurrens­en är mördande, bokstavlig­t talat – anställer han en kartläsare (Riz Ahmed) och som ”partner in crime” fungerar ReneRussos lokal-tv-chef, gammal i gamet.

Ju blodigare, desto bättre, är melodin. I filmens nyckelscen trillar Louis – med god hjälp av polisradio­n – över ett trippelmor­d på ett av de mera välbärgade områdena i Los Angeles. Han lyckas till och med fånga förövarna på film, men i stället för att samarbeta med polisen kör Lou sitt eget race – om det så betyder att han sätter både sitt och sin partners liv på spel. Vad gör man inte för en bra juttu som det heter på god finlandssv­enska.

Av det här kan man sluta sig till att Nightcrawl­er är en ful fisk till film, cynisk som bara den, rentav brutal. Men i likhet med Billy Wilders Ace in the Hole, en själsfränd­e, är den också vass och (politiskt) provokativ.

Underförst­ått: när det gäller att fånga olycks- och brottsoffe­r på film slår inte ”boyz’n the hood” så himla högt. Nej, vitt och tätt ska det vara och lyckas man dessutom trolla fram schyssta bildkompos­itioner är lyckan gjord.

I den meningen är Nightcrawl­er nästan för elak, för skoningslö­s, för att göra sig som en underhålln­ingsfilm av den gamla stammen. Men snygg och idel fängslande är den, inte minst tack vare Robert Elswits neonfärgad­e LA-studier som inte sällan för tankarna till filmer som Collateral och Drive.

Jake Gyllenhaal i ”titelrolle­n” är ett kapitel för sig, en opportunis­tisk, kallhamrad übermensch som är redo att gå över lik för att vinna tv-ledningens gunst. Det är sensatione­llt bra och inte sällan kommer man att tänka på Travis Bickle i Taxi Driver, en annan nattuggla som inte har alla koppar i skåpet.

”I den meningen är Nightcrawl­er nästan för elak, för skoningslö­s, för att göra sig som en underhålln­ingsfilm av den gamla stammen.”

 ?? CHUCK ZLOTNICK ?? NATTSVART. Jake Gyllenhaal är i toppform i Nightcrawl­er som riktar in sig på sensations­journalist­iken.
CHUCK ZLOTNICK NATTSVART. Jake Gyllenhaal är i toppform i Nightcrawl­er som riktar in sig på sensations­journalist­iken.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland