”Häv blockaden”
De är lika många som hela Finlands befolkning. Lika många som alla Jyväskyläbor blev hemlösa i somras under kriget i Gaza. De palestinska flyktingarna i Mellanöstern hör till de långvarigaste humanitära kriserna i världen, säger Pierre Krähenbühl, chefen
Blockaden av Gaza orsakar så mycket mänskligt lidande att den borde hävas, säger Pierre Krähenbühl, chef på FN:s organ för de palestinska flyktingarna UNRWA, i en intervju för HBL.
Sommarens konflikt i Gaza lyfte för en tid upp palestinierna högt på världsagendan och på givarkonferensen i Kairo i mitten av oktober utlovades över 4,5 miljarder euro till återuppbyggnaden av området.
– Konflikten hade en enorm mänsklig inverkan: 1 400 civila dödades – 520 av dem var barn. Mellan 11 000 och 12 000 skadades. Av de 3 000 barn som skadades kommer minst tusen att leva livet ut med funktionshinder, säger Pierre Krähenbühl.
Den 48-åriga schweizaren, som har jobbat med humanitära frågor i hela sitt yrkesliv, främst på Röda Korset, började som generalkommissionär för UNRWA i slutet av mars och tre månader senare var kriget ett faktum. Trots alla de katastrofer och krig han har skådat har cynismen inte tagit över – engagemanget för de utsatta lyser igenom.
Krähenbühl säger att han vägrar att förminska någon som helst människa i världen till en siffra i statistiken.
– Bakom varenda en av de här siffrorna finns det familjer. Det finns barn som visserligen växte upp i en svår omgivning men ändå hade förhoppningar och förväntningar på livet.
– När skolorna i Gaza började för några veckor sedan stod 138 pulpeter tomma, för de elever som dödades i konflikten. Det är det som är krigets verklighet. Det som man ser på tv är kartor och frontlinjer och explosioner och expertkommentarer om den militära strategin. Men i slutändan handlar det alltid om hur det påverkar människorna. Blockaden gör livet svårt Under konflikten i Gaza tvingades 500 000 människor fly sina hem. Hela 120 000 hus totalförstördes och det är just nu det mest akuta på UNRWA:s agenda.
– Det är en enorm utmaning eftersom Gaza är under full blockad (från Israel) och det är väldigt svårt att få in byggnadsmaterial på området. De första lasterna har kommit igenom och vi håller på att dela ut dem just nu – men det är ett stort frågetecken om leveranserna kommer att vara regelbundna nog för att vi ska kunna lösa problemet.
Det är inte bara det materiella som oroar Krähenbühl, utan också den psykologiska aspekten.
– En nioåring i Gaza har genomlevt tre konflikter i sitt liv och vissa av barnen kan identifiera inkommande eller utgående artillerield utifrån ljudet. Ingen önskar väl att barn ska uppleva det – och det är därför det behövs ett paradigmskifte. Vi uppmanar alla att se till att en politisk process skapas. Det behövs rörelsefrihet för människorna i Ga-
”När skolorna i Gaza började för några veckor sedan stod 138 pulpeter tomma, för de elever som dödades i konflikten. Det är det som är krigets verklighet.” PIERRE KRÄHENBÜHL (BILDEN) generalkommissionär, UNRWA
za, möjlighet att idka handel och skapa jobb. Det finns alltför många människor i Gaza som är beroende av mathjälp eftersom blockaden gör det omöjligt att livnära sig. Hur tas det emot att du som chef för en FN-organisation kommer med ett sådant här budskap, som kan uppfattas som politiskt? – Den omgivning jag jobbar i är så politiskt laddad att allt jag säger – eller inte säger – ändå tolkas politiskt. Men jag försöker fokusera på följderna för människor i mina kommentarer – och när jag ser på följderna av blockaden för människorna i Gaza är de inte hållbara. 1,8 miljoner människor bor där och 830 000 av dem är beroende av UNRWA:s mathjälp.
– Det är inget jag är stolt över. Oftast stoltserar humanitära organisationer med hur många människor de kan hjälpa, men att fem gånger befolkningen i min hemstad Genève behöver mathjälp är fel.
HBL får intervjun tidigt på fredagsmorgonen innan Krähenbühl startar sin späckade dag där möten med statsminister Alexander Stubb (Saml), utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) och höjdare inom riksdag och ministerier ingår. Finland är viktigt för UNRWA eftersom biståndet till organisationen fortsätter från år till år och oftast riktas till basfunktionerna: skolorna och hälsovården som UNRWA upprätthåller för de 5,4 miljoner flyktingarna som finns utspridda i Mellanöstern. I år är biståndet 6,4 miljoner euro. Som ministerier UNRWA har redan 1949 fått som uppdrag att hjälpa de palestinska flyktingarna humanitärt, men också med långsiktigare utvecklingsarbete. I de skolor som UNRWA upprätthåller går en halv miljon barn.
– Vår undervisningsavdelning är som ett ministerium: vi bygger, underhåller och utrustar skolorna och avlönar lärarna. Samma är det med hälsovården. Vi har 138 kliniker med över 3 miljoner besök varje år, berättar Krähenbühl.
Enligt honom är det varje år ändå lika svårt att få in pengar för basverksamheten.
– Jag förstår bra att det är svårt för givarna att välja vart pengarna ska riktas när det pågår så många kriser i världen, men det här om något är en satsning som är värd att stödja. Till exempel det faktum att 500 000 barn går i skola och lär sig historia, språk och matematik betyder att de inte driver omkring på gatorna och blir ett lätt byte för extremisterna.