Mer av extrasöt sirap
EU öppnar portarna för den sorts fruktosrik majssirap som är populär i USA. En dansk forskare varnar för ökad diabetesrisk. Mikael Fogelholm tonar ned larmet.
Kemiskt processad majssirap är redan ett vanligt sötningsmedel i livsmedel. EU låter snart den så kallade högfruktossirapen bli ännu vanligare. Vissa forskare slår larm – ämnet anses orsaka fetma- och diabetesvågen i USA, men näringsexperten Mikael Fogelholm är inte orolig.
Kraftigt processad majssirap, även kallad glukos-fruktossirap, högfruktossirap eller HFCS är ett omtvistat sötningsmedel. Det används flitigt i USA, men är kvotbegränsat i EU. Kvoterna slopas 2017, och det öppnar för det sötningsmedel som anses ligga bakom vågen av fetma och diabetes i USA.
– Det är välbekant att det har orsakat en regelrätt epidemi av fetma i USA. Vi har testat det på råttor, och det medför en mycket stor risk för fettlever och diabetes, säger diabetesforskaren Per Bendix Jeppesen vid Århus universitet till Danmarks radio.
I dag får högst 5 procent av EU:s sockermarknad vara högfruktossirap. När kvoterna slopas om två år väntas marknadsandelen mångfaldigas, inte minst för att det industriella sötningsmedlet är billigare än rå- och rörsocker i USA. Hälsovetarna säger att det farliga med HFCS är dess höga fruktoshalt (den kan vara upp till 90 procent). Vanligt socker innehåller lika mycket glukos som fruktos.
En studie vid Oxfords och Södra Kaliforniens universitet har visat på ett samband mellan konsumtion av HFCS och förekomsten av typ 2-diabetes. I länder med högt HFCS-intag är diabetesrisken 20 procent högre.
– Vi vågar påstå att (processad) majssirap ökar risken för diabetes, som är en av världens främsta dödsorsaker, sade professor Stanley Ulijacek vid Oxford när studien publicerades 2012.
Der ”farliga” är att fruktosen går rakt i levern och blodomloppet medan kroppen använder glukosen som bränsle. Fruktos kan också ”stänga av” kroppens känsla av mättnad. De flesta finländare får i sig HFCS dagligen, men mängderna är små.
– Det blir riktigt allvarligt först när det används i läsk och man intar stora mängder i flytande form, säger Per Bendix Jeppesen. ”Svårt att se problemet” Professor Mikael Fogelholm, näringsexpert vid Helsingfors universitet, tonar ändå ner riskerna.
– Det finns många orsaker till diabetes, ändrar man på en av dem kan det aldrig ha dramatiska följder. Det är svårt att se problemet, vanligt socker är också till hälften fruktos, säger han.
Fogelholm är inte förtjust om
”Vi vågar påstå att (processad) majssirap ökar risken för diabetes, som är en av världens främsta dödsorsaker.” professor vid Oxfords universitet, vid publicering av studie 2012.
fruktoshalten ökar i finländarnas kost, men avgörande är det knappast. Han vill sätta proportioner på kost och hälsa.
– Jag skulle vara nöjd om sockret utgjorde sju åtta procent av vårt dagliga energiintag. Dagens nivå, tio procent, är ändå inte katastrofal, och bara hälften av det, fem procent, är fruktos. Även om vi får i oss mer högfruktossirap via läsk utgör det bara en del av hela vårt sockerintag, säger han.
Larmet väcker ändå reaktioner. Direktör Henrik Nedergaard vid Danmarks diabetesförening uppger att antalet danska diabetiker väntas fördubblas från dagens 320 000 på bara tio år.
– Därför bör man bromsa och inte gasa. EU måste i alla fall studera frågan grundligt innan fruktosen släpps fri, säger han till DR.
Enligt DR har Christel Schaldemose, socialdemokrat i EU-parlamentet, frågat EU-kommissionen om den är uppmärksam på problemet och vad den tänker göra.
De nordiska näringsrekommendationerna säger att intaget av tillsatt socker bör vara under 10 procent av energiintaget, men man specificerar inte intaget av fruktos.
– Grundtanken är att begränsa intag av onödiga energikällor, så att det blir mer utrymme för näringsrik kost. Man vill också minska på intaget av drycker med tillsatt socker. Det beror på risken för fetma, diabetes och karies, säger Arja Lyytikäinen, generalsekreterare för Statens näringsdelegation.