Militären störtade veteranpresident
Arméns högsta general Honoré Traoré utnämner sig till tillfällig statschef i Burkina Faso, där våldsamma kravaller krävt tiotals dödsoffer.
Blaise Compaorés nästan tre decennier långa era som Burkina Fasos president fick ett abrupt slut i går då militärens högsta ledning meddelade att Compaoré avsätts med omedelbar verkan. Strax därpå bekräftade presidenten själv att han lämnar sin post.
Maktskiftet i det västafrikanska landet kommer efter en veckolång våg av eskalerande protester, som blossade upp då Compaoré försökte driva genom en grundlagsändring för att själv kunna sitta kvar vid makten ytterligare en period. Tiotusentals ilskna demonstranter gav sig ut på gatorna i huvudstaden Ouagadougou och krävde presidentens avgång.
Den rasande folkmassan stormade, plundrade och tände eld på parlamentsbyggnaden i torsdags. Demonstranterna tog också över den statliga tv-kanalen. Minst 30 människor uppges ha dödats i oroligheterna, medan långt över 100 skadats. Massdemonstrationerna fortsatte under gårdagen, men övergick tillfälligt i jubel då en överste i armén förkunnade att presidenten har avsatts.
– Presidentens försök att klamra sig fast vid makten var den utlösande faktorn, men på en djupare nivå bottnar protesterna i den svåra ekonomiska krisen och de växande sociala problemen under de senaste åren av Compaorés 27 år långa regeringstid. Att presidenten kunde störtas så här tyder också på att han inte längre hade tillräckligt med stöd hos armén, säger Cristiano Lanzano, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, till HBL. På militärens villkor I den forna franska kolonin, som hör till de fattigaste länderna i världen, är armén den tyngsta politiska kraften. Militärens överbefälhavare, general Honoré Traoré, meddelade i går att han tillfälligt tar över som landets ledare.
– I enlighet med konstitutionella riktlinjer och med tanke på detta maktvakuum kommer jag att överta ansvaret som statschef, sade Traoré.
Att det är Traoré som axlar man- teln föll inte demonstranterna i smaken – han anses vara för nära lierad med den avsatta presidenten. Därför kommer protesterna att fortsätta, säger en grupp demonstranter till BBC.
Compaoré efterlyste tidigare en 90 dagar lång övergångsfas tills nya val ska hållas.
– Det är möjligt att armén nöjer sig med att övervaka övergångsperioden och inte inför ett öppet militärt styre. Men det står helt klart att armén kommer att ha kontroll över hela processen. Den som blir ny ledare för landet kommer att vara en kandidat som stöds av armén. Så har det varit under Burkina Fasos hela postkoloniala historia. Compaoré kom också själv från arméns led, säger Cristiano Lanzano.
Under sin långa presidentperiod knöt Compaoré starka band till framför allt USA och Frankrike. Västmakterna har använt Burkina Faso som bas för att bekämpa terrorstämplade grupperingar i Sahelområdet och Nordafrika, och för att ingripa i de politiska kriserna i Mali och Elfenbenskusten.
– Det mest sannolika är att följande president också kommer inifrån det styrande partiet, efter att arméledningen fört diskussioner med landets västallierade och med oppositionen. Problemet är bristen på politiska alternativ: oppositionen är splittrad i flera små djupt oeniga partier, säger Lanzano.