Leikola versus Stubb
Komikern Ismo Leikola vann för en vecka sedan en internationell tävling för ståuppkomiker. Han fick titeln ”världens roligaste man”, och gjorde det med en habitus och karaktär som redan är bekant för de flesta finländare.
Leikolas persona, när han stiger upp på scenen, liknar en lätt nervös ”perusjätkä”. En vanlig man som precis stigit upp och ska säga några ord, med mikrofonen vickande i en svettig hand.
Skenet bedrar förstås. Han är ett proffs och han vet vad han gör. När engelskan är kantig av finsk accent sitter ändå vokabulären och slutklämmarna rätt. När hans persona ser ut som om han aldrig hade stått på scen förut är det ett välarbetat, sympatiskt drag som jämnar ut relationen mellan honom, artisten på scen, och publiken. Han är inte upphöjd, och publiken känner sig inte nedanför. Statsminister Alexander Stubbs persona, eller karaktären Stubb som vi kan kalla den för att inte blanda ihop med den verkliga personen, är av en helt annan typ. Den är framodlad av världsvana, jetset, handelsrelationer och språkkunskaper. Det är inte fel, eftersom han har belägg för det han utstrålar. Han har språkkunskaperna och den internationella erfarenheten. Det ligger nära till hands att anta att Stubbs popularitetskurva i EU-val och inför ordförandekampen i Samlingspartiet har haft en del att göra med utstrålningen.
Grovt karikerat kunde hemligheten bakom bådas popularitet vara att karaktären Stubbs habitus föreställer den man vill ha, medan karaktären Leikolas föreställer den man i själva verket har. Finländare tycks ha ett djupt sittande bipolärt förhållande till hur just finländare ser ut i andras ögon. Den inre fajten mellan jantelagen och skämskudden går het och tar sig uttryck varje gång internationella recensioner av någonting finländskt orsakar pressuppbåd hos oss. Ena dagen vill man ha en Stubb för att slippa skämmas, andra dagen klappar hjärtat för en Leikola som gör ens egen handsvett lite mindre besvärande.
Därför är en tvekamp mellan de här ytterligheterna så fantasieggande. Kan Stubbs trumfkort övergå till en belastning och förlust, i dessa tider då opinionsmätningar går in på hur överlägsen image partierna har enligt väljarna?
Min tippning är att det är karaktären Stubb som – trots sin polerade finish – har mera att lära sig av Leikola om hur man kan ta sin publik.