Vem dödade Hae Min Lee?
Den 13 januari 1999 försvann gymnasieeleven Hae Min Lee i Baltimore. En månad senare hittades hennes kropp nergrävd i Leakin Park. Haes ex-pojkvän Adnan Sayed åtalades och dömdes för mordet. Men är han skyldig?
Det är upptakten till den första säsongen av Serial, en ny podcast från skaparna av This American Life. Journalisten och TAL-producenten Sarah Koenig djupdyker in i de nu femton år gamla juridiska dokumenten, polisrapporterna och vittnesmålen. Hon pratar med alla hon får tag på. Vad minns de? Vad hände egentligen? Inget verkar riktigt stämma och det enda hon känner sig säker på är att någon ljuger.
Serial följer samma berättelse under en hel säsong. Mängden avsnitt? Så många som berättelsen kräver. Hittills har sex avsnitt sänts och längden varierar mellan 30 minuter och en timme. Det är en levande berättelse, den tar den tid den behöver ta. Vi får höra Sarah Koenigs samtal med Adnan, som ringer från fängelset två gånger i veckan, samt familjemedlemmar och gamla klasskamrater. Även polisinspelningar från utredningen och vittnesmål i rätten spelas upp. Ofta är ljudkva-
”Plötsligt är jag där. Jag håller Sarah Koenig i handen medan hon tar mig tillbaka till en plats där sanningen kanske finns ändå, gömd bakom en massa bråte, lögner och misstag.”
liteten bristande, men det gör ingenting, inspelningarna fungerar främst som tidsmaskin. Plötsligt är jag där. Jag håller Sarah Koenig i handen medan hon tar mig tillbaka till en plats där sanningen kanske finns ändå, gömd bakom en massa bråte, lögner och misstag. Agendan är inte att fria Adnan, utan att försöka ta reda på vad som hände. På riktigt.
Koenig är både förtrolig och seriös vilket gör att jag litar på henne, också när hon tvivlar. Hon ställer frågor som jag vill ställa, hon gör sig själv sårbar. I det första avsnittet medger hon till exempel att Adnans stora bruna ögon får henne att undra om han verkligen kan vara skyldig. ”Idiotiskt, jag vet”, säger hon sedan. Koenig gör klart att hon vet mer än hon berättar, men hon vet inte allt. Ännu. Eller gör hon? Seriens stora frågetecken – vid sidan av den självklara frågan om händelseförloppet den 13:e januari – är nämligen följande: Vad vet Sarah Koenig? Serial är uppbyggd så att lyssnaren ska få veta saker ungefär i samma ordning som Koenig. Det skapar en hisnande känsla under själva lyssnandet och möjligheten att lösa fallet tillsammans med Koenig. Hon är Sherlock, jag är Watson. Men självklart är detta åtminstone delvis en illusion, och självklart byggs narrativet åtminstone delvis på bekostnad av sanningen. Inte så att någon ljuger, absolut inte, men så att det jag hör är rekonstruktion snarare än upptäckt.
Jag tänker på den uppmärksammade dokumentären Catfish från 2010. Där spräcktes illusionen om att det var ”på riktigt” redan under själva tittandet, så tydligt var (re) konstruktionsbygget. Där skapades en berättelse för att stödja filmen, inte tvärtom.
Serial undviker liknande fällor med glans. Koenig känns genuint trovärdig och det är helt enkelt omöjligt att sluta lyssna. Bäst av allt: Serial tillåter mig att falla handlöst utan den där äckligt klibbiga eftermaken av sensationslystenhet. Sarah Koenig och jag vill ju bara veta lite mer om vad som hände en dag för femton år sedan!