Stort ansvar och höga löner

Stadsdirektörerna i huvudstadsregionen är i en löneliga för sig, åtminstone jämfört med ministrarna. Direktörslönen är i många fall flera tusenlappar högre än ministerlönen.

Kanske lite överraskande är det Kari Nenonen i skuldtyngda Vanda som har högsta månadsinkomsten bland stadsdirektörerna i huvudstadsregionen.

Enligt statsrådet är ministerarvodet drygt 9 200 euro i månaden. Nenonen får över 16 000 euro i månaden. Stadsdirektören i Helsingfors Jussi Pajunen har drygt 14 600 euro i månadslön och Esbodirektören Jukka Mäkelä drygt 15 100 euro.

Inkomsterna drygas ut av olika styrelseuppdrag. Exempelvis är Pajunen enligt stadshuset medlem i 12 styrelser och förvaltningsråd, bland dem Centralhandelskammarens delegation.

Stadsdirektörernas löner diskuteras igen i Helsingfors stadsfullmäktige efter att Yrjö Hakanen (FKP) lämnat in en motion om att sänka dem.

– Nu när stadsstyrelsen ändå ser över Helsingfors stads ledning och funderar på hur stadsdirektörerna ska utses är det läge att också utreda skäligheten i direktörernas löner, säger Hakanen.

Hakanen säger att hans kritik bottnar i stadens egna strategier och principer som gäller jämlikhet.

Förutom Yrjö Hakanen har 17 andra förtroendevalda undertecknat motionen. Den torde behandlas i fullmäktige ännu i höst.

Förra gången Helsingforspolitikerna diskuterade direktörslönerna var för snart två år sedan. Då möttes förslaget att höja lönerna av högljudda protester när det visade sig att stadsdirektören i Helsingfors tjänar mer än kollegerna i New York och London.

Enligt kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen bestäms lönen enligt arbetsuppgifterna.

– Minns att det handlar om ett miljardansvar och tio tusentals anställda, kommenterade Jalonen till Yle.

Helsingfor stad har nästan 40 000 anställda. I Stockholm har stadsdirektören drygt 160 000 kronor i månadslön vilket motsvarar nästan 18 000 euro. De två biträdande stadsdirektörerna tjänar 16 200 euro och knappt 14 000 euro i månaden.

Till en finländsk minister som är ledamot av riksdagen betalas dessutom riksdagsmannaarvode och kostnadsersättning. Hos en riksdagsledamot som utnämns till minister håller riksdagen inne hälften av det arvode och den kostnadsersättning som tillkommer en riksdagsledamot.

En riksdagsledamot får 6 355 eu- ro i arvode per månad. När en ledamot suttit minst 12 år i riksdagen stiger arvodet till 6 831 euro i månaden. Månadsarvodet till talmannen är 11 695 euro och till vice talmännen 9 749 euro.

Kostnadsersättningen är avsedd att täcka de kostnader som förorsakas av uppdraget som riksdagsledamot. Kostnadsersättningen är skattefri inkomst. Den är beroende på ledamotens hemort 30 procent (986,81 euro), 40 procent (1 315,75 euro) eller 55 procent (1 809,15 euro). Ersättningen är lägst för ledamöter med fast bostad i huvudstadsregionen.