Sverige väntas ta emot 100 000 asylsökande

På två veckor tar landet emot lika många som Finland på ett år

Migrationsverket i Sverige har skruvat upp prognosen för asylsökande för nästa år. Nu räknar man med att 80 000 till 105 000 söker asyl i Sverige nästa år.

Det kan jämföras med Finland som beräknas ta emot 3 500 asylsökande i år. Sverige tar stundvis emot lika många flyktingar un- der två veckor som Finland tar emot under ett helt år.

En del kommuner tvingas ta för stort ansvar för flyktingmottagandet i Sverige. Det anser lokala beslutsfattare som nu kräver mer att säga till om när Migrationsverket fattar beslut om var flyktingarna ska placeras.

En som protesterar är kommundirektören i Filipstad, Per Gruvberger. Filipstad har 10 000 invånare och Migrationsverket vill att kommunen ska ha 1 000 flyktingar. Det finns det inte resurser för, säger Gruvberger.

– Det motsvarar 90 000 i Stockholm.

Migrationsverket har höjt sin prognos för antalet asylsökande som beräknas komma till Sverige nästa år. Den tidigare prognosen låg på mellan 64 000 och 94 000 asylsökande, men enligt siffror som Migrationsverket presenterade i går kan det komma mellan 80 000 och 105 000.

– Nästa år är förknippat med stor osäkerhet och därför är spannet i vår prognos större än någonsin, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, till Sveriges Radio.

Orsaken till de stora flyktingströmmarna, som inte tros plana ut i den närmaste framtiden, är bland annat läget i Syrien, Irak och Eritrea.

– Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget, säger Mikael Ribbenvik.

Sverige är ett av de länder i EU som tar emot överlägset flest flyktingar. Vissa veckor kommer över 2 000 asylsökande och i år väntas antalet asylsökande landa på 83 000. Det kan jämföras med Finland, som beräknas ta emot 3 500 asylsökande i år. Tusentals utan bostad Den stora mängden flyktingar i Sverige har lett till problem med att hitta bostäder för alla. Tanken är att de nyanlända ska slussas ut i samhället genast de har fått permanent uppehållstillstånd.

Men på grund av skriande brist på bostäder räknar Migrationsverket med att 13 600 nyanlända kommer att sitta fast på olika asylboenden i slutet av året. Antalet väntas öka till nästan 22 000 nästa år.

– Det gör att vi inte kan frigöra plats för nya asylsökande, men framför allt innebär det att det tar längre tid för människor att komma in i samhället med boende och goda förutsättningar för etablering, sä- ger Mikael Ribbenvik.

Det här leder bland annat till att en del flyktingar väljer att ”köpa” adresser för att kunna visa för myndigheterna att de har någonstans att bo. I vissa fall kan uppemot 40 personer vara skrivna på samma adress, skriver Expressen och varnar för ett ”parallellsamhälle” där nyanlända lever i en skuggvärld och utnyttjas av bland annat skrupellösa arbetsgivare. Kommuner ryter till Migrationsverket får också allt skarpare kritik av kom- muner som ser sig överkörda av myndigheten. En del små kommuner i glesbygden anser att de får ta oskäligt många flyktingar i jämförelse med rikare kommuner i tätorten. Dessutom får de inte på förhand information av Migrationsverket om kommande flyktinggrupper.

Ofta handlar det om att Migrationsverket sluter avtal med privata aktörer som hyr ut asylboenden och att verket på grund av sekretessregler inte får informera berörda kommuner förrän avtalet är klart. Det innebär att kommunen först i allra sista stund får information om nya flyktinggrupper.

Många lokala beslutsfattare protesterar öppet mot förfarandet och kräver att kommunerna får mer att säga till om.

En av dem som har fått nog är kommundirektören i Filipstad, Per Gruvberger. Han vänder sig inte mot flyktingmottagandet i sig, utan mot att Migrationsverket helt bestämmer var flyktingarna ska finnas. – Vi har inget att säga till om. Gruvberger säger till HBL att hans kommun inte kan garantera service för alla flyktingar, till exempel att de nyanlända barnen får skolplats. Det finns helt enkelt inte resurser att ta emot så många som Migrationsverket vill sätta i Filipstad: 1 000 nyanlända i en kommun på 10 000 invånare.

– Det motsvarar 90 000 i Stockholms kommun. Skulle det hända i Stockholms kommun tror jag att också de skulle reagera och säga: Ja, men det är lite svårt att fixa skolgång för barn till 90 000 invånare, säger Gruvberger, som kräver att också rika kommuner som Lidingö och Djursholm tar sitt ansvar.