300 000 äldre står utanför IT-samhället
Samhällsservicen på nätet ökar medan fysiska serviceställen blir färre. Det betyder att många äldre inte får den hjälp de behöver och har rätt till.
Juristen och konsulten Marcus Henricson, som ligger bakom tankesmedjan Magmas färska rapport Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv 2024, påpekar att många seniorer i dagens läge står helt utanför IT-samhället.
– Fysiska serviceställen stänger och deras antal minskar och i stället blir vi beroende av att kunna använda internet i vårt dagliga liv för att få de tjänster och den hjälp vi behöver.
Utredningen, som har genomförts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, pekar på att bara var tredje finländare som fyllt 75 år använder internet och en fjärdedel av alla 75–95-åringar har en epostadress.
– Det betyder att nästan 300 000 finländare inte är delaktiga i ITsamhället, säger Henricson. Äldre som resurs Utredningen granskar hur pensionärernas liv och verksamhetsförutsättningar påverkas av förändrad lagstiftning och när pensionärernas andel av befolkningen ökar.
Henricson säger att de största utmaningarna i framtiden är IT-samhället, som är ett självbetjäningssamhälle, och att de offentliga resurserna för tjänster till äldre minskar. Det medför också att man måste se på de äldres boende på ett helt nytt sätt.
– Vi ska bo hemma allt längre och i allt högre ålder. Men vad betyder det på riktigt att bo hemma och få all den service och alla de tjänster man behöver i sitt hem? Vilka krav ställer det på aktörerna och hur ska den modellen se ut, frågar Henricson.
Han anser att kommuner på lokal nivå ska ta en ledande roll i frågan om boende eftersom de ansvarar för planläggningen.
– I kommunen måste man våga ställa sig frågan vad det betyder rent konkret i termer av byggande och samhällsplanering men också hur hela bostadsområden, stadsdelar och byar ska se ut för att hur de som nu är 75 år ska kunna bo kvar när de är 95. Behövs färdiga paket Utredningen innehåller olika scenarier som visar i vilken rikting utvecklingen kan gå till följd av bland annat olika pågående reformer men också förslag på hur utmaningarna kan tacklas i framtiden. När det gäller IT föreslår Henricson att det borde skapas en nationell standard på finska, svenska och samiska inom vilken olika leverantörer kan erbjuda färdiga paket med bland annat hårdvara, program och användarstöd. Han påpekar ändå att det handlar om långt drivna visioner.
– Man ska redan vara ganska intresserad och insatt för att få det att fungera nu. Och det måste också fungera i längden, det finns tusen saker som kan gå fel och sedan bara lämnar man det för att man inte vet hur man ska få hjälp.
Helsingforsaren Carola Liljequist, 67, deltar i Helsingfors Arbis IT-kurs för seniorer i höst. Tidigare drev Lilje- quist sin eget företag Hippopotamus Design och använde både dator och e-post men när hon råkade ut för en allvarlig cykelolycka för drygt tio år sedan blev det stopp. Sedan dess har hon inte använt dator hemma men bankärenden uträttar hon på webben på bankkontorets kunddator.
– Jag hade börjat använda dator mycket tidigt när jag drev mitt eget företag men när olyckan kom emellan så stoppade den en massa saker. Det uppstod en lång process då och det var mycket annat man också mås-
”Vi ska bo hemma allt längre och i allt högre ålder. Men vad betyder det på riktigt att bo hemma och få all den service och alla de tjänster man behöver i sitt hem?” MARCUS HENRICSON Jurist och konsult
te ha tid med, säger Liljequist som är inredningsarkitekt till yrket och fortfarande gör vissa inredningsarbeten.
Nu planerar hon att börja använda datorn mer och efter att hennes kusin rekommenderade Arbis kurser tog hon åter tag i saken.
– Man ska leva i sin tid och vara medveten om att saker och ting alltmer kommer att försvinna till nätet. Och när man öppnar teven eller tidningen så heter det alltid att du får mer information på webben.