Lägre priser för mat påverkar inte Finland

Mellanhänder äter upp effekten av globalt sjunkande priser

Världsmarknadspriset på råvaror för livsmedel har sjunkit det senaste halvåret. Det visar FN-organet FAO:s matindex, som nu är på sin lägsta nivå på fyra år.

Det här är goda nyheter för världens fatti- ga, men får väldigt liten effekt på priset i finländska matbutiker. Det beror på att maten vi köper är långt förädlad och går via många mellanhänder som alla ska ha sin del av slutpriset.

Enligt Jari Simolin, inköpschef på S-gruppen, är det fullt möjligt att en del produkter blir billigare, men det sker alltid med en viss fördröjning.

För sjätte månaden i rad sjönk FNorganet FAO:s livsmedelsprisindex i september. Jämfört med månaden innan var sänkningen 2,6 procent och jämfört med september i fjol 6 procent.

Indexet som mäter prisutvecklingen på spannmål, mejeriprodukter, kött, socker och oljeväxter, har nu nått sin lägsta nivå på fyra år. Orsaken är framför allt rekordskördar av flera grödor samtidigt.

Men effekten av sänkta råvarupriser hinner bli väldigt utspädd innan den når finländska konsumenters tallrikar. Den mat vi köper i affärer och på restauranger är långt förädlad och har passerat många mellanhänder. I alla skeden uppstår kostnader. Dessutom är 14 procent av matpriset mervärdesskatt, vilket är mer än i många andra länder.

– Råvarans andel av slutpriset på maten är väldigt liten, säger Perttu Pyykkönen, forskningschef på Pellervo ekonomisk forskning.

Enligt Pyykkönen är det därför som FAO:s matprisindex och vår statistikcentrals konsumentprisindex inte alltid talar samma språk.

Jari Simolin, inköpschef på S-gruppen, säger att sänkta råvarupriser visst kan återspegla sig i butikspriset, men att det alltid sker med en viss fördröjning. Det beror bland annat på att livsmedelsindustrin tecknar långvariga kontrakt med råvaruleverantörerna.

– Fördröjningen varierar beroende på råvara.

Simolin vill inte nämna några enskilda varor som eventuellt kan bli billigare, men säger att det kan gälla produkter som baserar sig på till exempel socker, vete och majs.

Stor betydelse för fattiga För världens cirka en miljard fattiga får rörelser i FAO:s livsmedelsprisindex däremot mera direkta effekter.

– De spenderar kanske uppemot 80 procent av sin inkomst på mat. Då kan en prisändring på 25 procent få stora konsekvenser för deras liv, säger Perttu Pyykkönen.

Han räknar med att nuvarande prisnivå på spannmål gäller fram till nästa vår. Vad som händer sedan beror i stor utsträckning på nästa års skörd. Samtidigt har marknaden en tendens att reglera sig själv; om odlarna får mindre betalt för en gröda så odlar de kanske något annat i stället. Då minskar utbudet och marknadspriset går upp igen. Trots det senaste halvårets sänkningar (lilla grafen) är priserna dock höga i ett längre tidsperspektiv (stora grafen). 2007–2008 steg livsmedelspriserna drastiskt och orsakade kravaller i flera länder. Också därefter har man fruktat oro i fattiga länder på grund av stigande livsmedelspriser.

Juha Ruippo, direktör på lantbrukarcentralen MTK, ser inte den senaste tidens sjunkande råvarupriser som början på någon ny trend, utan snarare som utplaning av de senaste tio årens kraftiga prishöjningar.

– Sett i ett större perspektiv handlar

det om en stabilisering av livsmedelspriserna.

Enligt Ruippo är den långsiktiga trenden trots allt stigande matpriser. Det beror främst på att allt fler munnar ska mättas. FAO spår att jordens befolkning 2050 är 9 miljarder människor vilket betyder att matproduktionen måste öka med 50–70 procent jämfört med i dag.

– Det blir en mycket besvärlig ekvation, säger Ruippo.

Men det är inte bara fler människor, utan också högre levnadsstandard, som ökar efterfrågan på livsmedel. När folk i tillväxtländerna får mer pengar tenderar de öka sin konsumtion av kött, vars produktion är mer resurskrävande och miljöbelastande än växtbaserad kost.

Hållbarhetsfrågor Enligt Perttu Pyykkönen finns det

”Sett i ett större perspektiv handlar det om en stabilisering av livsmedelspriserna.”

JUHA RUIPPO

direktör på lantbrukarcentralen MTK

flera sätt att öka livsmedelsproduktionen i världen för att möta behovet från en växande befolkning, men i många fall inställer sig frågan om det är miljömässigt hållbart. Det gäller till exempel röjning av ny åkermark. Också förädling av växter och djur kan vara förknippad med hållbarhetsaspekter.

– Men visst är det möjligt att öka produktionen. Till exempel på 1960och 1970-talen gjordes stora framsteg på det här området. När det gäller den genomsnittliga produktiviteten per hektar åkermark eller mjölkproduktionen per ko uppvisar Europa klart bättre siffror än många fattiga länder.

Enligt Pyykkönen är en annan väsentlig fråga i sammanhanget hur mycket kött vi behöver äta.

Hur som helst tror han att maten kommer att få en större strategisk och världspolitisk betydelse i framtiden.

– Därför är det förnuftigt att ett land försöker producera sin egen mat, och kanske till och med ha möjlighet att exportera.

”Men visst är det möjligt att öka produktionen. Till exempel på 1960- och 1970-talen gjordes stora framsteg på det här området. När det gäller den genomsnittliga produktiviteten per hektar åkermark eller mjölkproduktionen per ko uppvisar Europa klart bättre siffror än många fattiga länder.” PERTTU PYYKKÖNEN forskningschef på Pellervo ekonomisk forskning