Svenska i finsk tv ett nytt fenomen
Maria Vestergård i Kvevlax bakade på svenska i kocken Hans Välimäkis tävling Finlands bästa bageri. I The Voice Kids med Krista Siegfrids som en av domarna är det många av de unga deltagarna som helst talar svenska. Idrottarna Sandra Eriksson och Jonathan
Allt fler deltagare i finskspråkiga tv-tävlingar talar finlandssvenska. Det är inget problem, säger Unne Sormunen, programchef på Nelonen. I Voice Kids är musiken huvudsaken, i matprogram maten, och de bästa berättelserna ska vara med.
– Jag vill tro att det är en större tolerans som lett till att det numera får höras mera finlandssvenska i finska sammanhang, säger Olav S. Melin som ansvarar för tankesmedjan Magmas samhälls- och medierelationer. Men han tillägger att det fortfarande är vi själva som är det största hindret för finlandssvenskans utbredning.
– Vi borde naturligtvis sluta med ovanan att genast övergå till finska när en finskspråkig ansluter sig till sällskapet. Den obligatoriska svenskan i finska skolor domineras såpass mycket av grammatik och skrivregler att det talade språket kan vara en sidoingång till förståelse bara man hör det tillräckligt ofta.
De flesta är positiva Kaj Kunnas är redaktör på Yle-sporten och medverkade i finska Let’s Dance, Tanssii tähtien kanssa, tillsammans med Susa Matson. Han säger spontant att han helst skulle kryssa för både svenska och finska som modersmål. Det är en känsla som han delar med många tvåspråkiga finländare, men han tycker det är bra att finlandssvenskan exponeras på så många håll som möjligt.
– Den feedback som jag får av tittare och lyssnare på min finlandssvenska bakgrund är varierande. I värsta fall är 30 procent negativa, i bästa fall tio procent. Det betyder att 70– 90 procent är positiva, och i ett presidentval skulle ju sådana siffror betyda en jordskredsseger!
Överlag hoppas Kunnas att utvecklingen går mot ökad tolerans, eftersom vi i dag lever i en global värld och mer eller mindre omedvetet exponeras för så många språk och kulturer.
Unne Sormunen, programchef på Nelonen som sänder The Voice Kids, säger att utgångspunkten för en tevekanal alltid är att producera det bästa innehållet. Där är modersmålet sekundärt.
– Ett program som utgår från sång och musik är universellt, och vi är ute efter den bästa historien och det bästa innehållet. Det är kanske en slump att så många finlandssvenskar är med i år, men orsaken är förstås att de kvalade in på grund av sin sång.
Några problem med två språk i tävlingen har han inte upplevt.
– Det är en inställningsfråga, kommunikationsproblem behöver man inte ha om man inte vill det.
Ökad medvetenhet Maria Vestergård på bageriet Aroma i Kvevlax tog hem segern i Suomen paras leipuri (Finlands bästa bagare) på tevekanalen Jim. Hon vann på svenska, eftersom det är hennes starkare språk.
– Jag kände aldrig att det skulle ha varit något problem. Filmteamet talade finska, Hans kunde jag förstås kommunicera med på svenska och med mina medtävlare talade jag det som gick bäst, ibland faktiskt engelska, säger hon.
Efteråt har bageriet upplevt en kändiseffekt som bara fortsätter.
– Vi har varje vecka kunder från hela landet, från Uleåborg till Helsingfors. De är intresserade av vinnartårtan som egentligen heter Finlands tårta, men också av språksituationen i Kvevlax. Där har segern fått en språkpolitisk betydelse genom att lyfta fram en finländsk ort med omvända språkförhållanden.
– Motståndet mot svenskan är inte så hårt som vi tror när vi läser vad galenpannorna skriver på nätet, säger folktingssekreterare Markus Österlund. De flesta är i allmänhet positivt inställda, och han hoppas att det är mer än en kortvarig trend.
– I dag är det ju inte finlandssvenskarna som har en festdag. Det är Finland som firar sina två språk.
– Det har blivit modernt att föra fram tvåspråkigheten i massmedierna, och det bidrar rimligtvis till en högre tolerans överlag, säger universitetslektorn Camilla Kovero. Fenomenet är spännande, men målet enligt henne måste ändå vara en fungerande tvåspråkighet.
– Utmaningen är att få alla finlandssvenskar att lära sig båda språken, och där ska utbildningen anpassas till olika orter. Det är finskans lokala ställning som avgör, och där är de regionala skillnaderna i Svenskfinland enorma.