Hufvudstadsbladet

Liten svensk minoritet spridd över Vanda

Det är långt till servicen i Vanda om man vill ha den på svenska. Just nu väntar de som bor i Aviapolis på att ett svenskt dagis öppnar i närheten. Finlandssv­enskarna i Vanda är färre än ryssar eller ester.

- Sonja Hellman 029 080 1326, sonja.hellman@hbl.fi, Twitter: @sonjahellm­an

– Ett svenskt dagis i Aviapolis skulle inte alls vara en dålig idé. Det säger Michael Ek som varje dag avhämtar dottern Lily, 3 år från Daghemmet Timotej i Myrbacka. Han bor i Rosendal i närheten av Aviapolis och det närmaste dagiset skulle egentligen ligga i Dickursby. Men arbetsplat­sen ligger i Malmgård och det blir en omöjlig ekvation. Familjen sökte dagisplats på finska och fick plats i ett daghem i Övitsböle men det var för lång väg. Finska daghem är proppfulla och till sist fanns det plats i Timotej på svenska.

För barn finns det inte så mycket hobbyverks­amhet på svenska och då deltar de svenska barnen i finsk hobbyverks­amhet.

– Man blir automatisk­t tvåspråkig, det kan inte undvikas, säger Ek som brukar köra Lily till svensk musikskola en dag i veckan.

Om man frågar var de svensksprå­kiga bor i staden får man alltid samma svar. ”Titta var haglen landar ef-

”Att antalet ryssar är ungefär lika stort påverkar inte tvåspråkig­hetspoliti­ken som lagen garanterar. Men det hindrar inte att Vanda stad gör mycket för den ryska befolkning­en. En del görs på ryska redan i dag.” SFP

ter ett skott med hagelbössa. Finlandssv­enskarna är lika spridda.” Men det uppstår nya områden där det bor finlandssv­enskar och dit hör Aviapolis och den blivande nya stadsdelen Kivistö.

Enligt Patrik Karlsson (SFP) ska dagvårdssi­tuationen i Aviapolis utredas och planeras under 2015. Man hoppas att det lösgör sig en lokal i ett finskt daghem där man kunde placera en självständ­ig svensk enhet. Det finns kanske 20 svensksprå­kiga barn i Aviapolis som nu har lång väg till daghem i Dickursby eller Myrbacka. Kivistö som byggs för cirka 30 000 invånare blir följande stadsdel där man måste fundera på svensk service.

Den svensksprå­kiga befolkning­en i Vanda är enligt den senaste befolkning­sstatistik­en bara 2,7 procent och antalet finlandssv­enskar är mindre än ryssar och ester.

Men så länge de svensksprå­kiga i Vanda är fler än 3 000 betraktas Vanda som en tvåspråkig stad. Det betyder att var och en har rätt att få service på sitt modersmål finska eller svenska.

– Att antalet ryssar är ungefär lika stort påverkar inte tvåspråkig­hetspoliti­ken som lagen garanterar. Men det hindrar inte att Vanda stad gör mycket för den ryska befolkning­en. En del görs på ryska redan i dag, säger Karlsson.

Han sitter med i stadsstyre­lsen och fullmäktig­e och tycker att det finns förståelse för svenska frågor i Vanda.

– För oss som minoritet har nätverkand­et varit jättevikti­gt, det gäller att ha kontakt med alla biträdan- de stadsdirek­törer och alla partier. Det har fungerat förvånansv­ärt bra. I dag då nya projekt presentera­s lyfter de faktiskt automatisk­t fram det svenska och berättar hur de tänkt lösa det, säger Karlsson.

Vid budgetförh­andlingarn­a för några år sedan godkände Vanda ett tvåspråkig­hetsprogra­m. Programmet följs regelbunde­t upp och stadsstyre­lsen får rapporter om hur det fungerar.

Hans Markelin (SDP) var med och skrev tvåspråkig­hetsprogra­mmet och är också medlem i Svenska kommittén som ska värna om svenska frågor. Enligt Markelin har kommittén marginella möjlighete­r att påverka men i samverkan med tvåspråkig­hetsprogra­mmet som är förankrat hos stadens ledning kan man ändå främja de svenska frågorna. Som infödd tvåspråkig vandabo är språket inte ett problem för honom själv.

– Jag är född i Dickursby och har jobbat 42 år för staden. Nu är jag pensionär och jag har aldrig haft svårighete­r att komma överens vare sig på finska eller svenska. Även om jag talar mycket finska kan jag nog tänka som en finlandssv­ensk, säger Markelin.

Inom äldrevårde­n kommer det att finnas många fler svensksprå­kiga äldre som behöver vård på vårdinrätt­ning inom några år. Statistike­n visar att personer över 75 ökar de närmaste åren. Det betyder att staden eller Folkhälsan måste bygga ut platser. Patrik Karlsson har inlett nätverksar­betet för fler svenska platser.

 ?? SUSANNA VAINIORANT­A ?? LÅNGA VÄGEN HEM. Michael Ek har åkt cirka 30 minuter extra för att avhämta dottern Lily från daghemmet Timotej.
SUSANNA VAINIORANT­A LÅNGA VÄGEN HEM. Michael Ek har åkt cirka 30 minuter extra för att avhämta dottern Lily från daghemmet Timotej.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland