Överlevande bävar för nästa storm
En grå morgon för ett år sedan rullade supertyfonen Haiyan in över Filippinerna, för att i sitt spår lämna hela samhällen jämnade med marken. Ett år senare kämpar önationen med att återuppbygga de drabbade områdena, men klimatförändringen trissar upp risk
– Det var omtumlande, jag befann mig på Röda Korsets operativa högkvarter i Manila i full beredskap och såg satellitbilderna på teve över hur stormen drog in. Inte kunde man göra annat än att hoppas på att människoliv inte skulle gå förlorade, säger Johanna Klinge, som anlände året innan den ödesdigra helgen i november 2013 för att jobba som biståndsarbetare för Finlands Röda Kors.
Den utspridda önationen drabbas varje år av tiotals tyfoner, men Haiyan var den värsta i mannaminne. Över 6 000 människor miste livet, knappt 30 000 personer skadades och hundratals försvann – sammanlagt påverkades över 16 miljoner människor.
Stormbyarna krossade allt i sin väg och vattenmassorna som sköljde in lämnade efter sig en sörja av lera, husruiner och fiskebåtar.
– Ingen kunde förbereda sig för hur stor och stark stormen var, det var verkligen uppslitande. Vi kunde bara hoppas på det bästa. Vilka hus håller vindar på över 80 meter per sekund?, säger Klinge.
Telefonnätverken slogs ut, vägarna var oframkomliga och hamnarna obrukbara. Det dröjde innan hjälpen nådde fram och informationen om den fruktansvärda omfattningen nådde ut. Oväntade vattenmassor Ett av de värst drabbade ställena var staden Tacloban på den östliga ön Leyte, där en upp till sju meter hög stormvåg sköljde in 500 meter på land och förstörde allt i sin väg.
– Jag har besökt utvecklingsländer tiotals gånger, flyktingläger och sett spåren efter översvämningar, men jag hade aldrig någonsin sett något motsvarande, berättar Minttu-Maaria Partanen som är kommunikatör för Plan Finland och besökte Tacloban genast då flygplatsen öppnat.
Partanen berättar att lokalinvånarna genast börjat röjningsarbetet, men trots det låg det upp till fem meter höga berg av bråte – allt från båtar till husrester och lastbilar.
– På vissa ställen hade man använt en engelskspråkig term för att varna för stormvågen, men invånarna fattade inte vad det innebar och förstod inte att fly, säger Johanna Klinge.
Olika områden drabbades olika hårt, delvis som följd av landets starka regionala styre. Vissa regioner ha- de förberett sina invånare bättre än andra – Tacloban hörde till de ställen där budskapet inte nått ut.
– Några dagar efter tyfonen läste jag att Tacloban förstörts av ett nästintill likadant stormsvall för ungefär hundra år sedan – staden ligger vid ett smalt sund där vattenmassorna pressas ihop.
Filippinierna är vana vid att förbereda sig för återkommande stormar, men Haiyan vällde in med oförutsedd styrka. Enligt Klinge har katastrofen gett stor insikt i hur avgörande förhandsevakuering och beredskap kan vara.
Biståndsorganisationen Plan jobbar bland annat med att lära barn katastrofberedskap, och ge dem en känsla av att kunna kontrollera sitt öde. Som en följd av Haiyan tvinga-
des 1,7 miljoner barn lämna sina hem, och flera av dem förlorade sina föräldrar.
– Många barn berättar att de fortfarande är rädda när det regnar, eller när det kommer en tyfonvarning – de undrar om den kommer att vara lika förödande som Haiyan. Stormen lämnade djupa spår, säger Partanen från Plan Finland.
Av de 107 miljoner invånarna i Filippinerna bor majoriteten längs med kusten, ofta precis intill strandlinjen. Många livnär sig på kokosodling, fiske och på att föda upp husdjur, och stormen som förde med sig allt ruinerade för många också även chansen till ett levebröd.
Röda Korset har delat ut finansiell
”Inte kunde man göra annat än att hoppas på att människoliv inte skulle gå förlorade”
hjälp till 13 500 hushåll för att stödja husbygge, och av målet på 40 000 hus har 6 100 byggts.
– Människorna är fortfarande traumatiserade, men livet återvänder. Först sparade folk ihop pengar, fick bistånd från hjälporganisationer, och nu repareras hus och skolor enträget. Men jobbet är långt ifrån färdigt.
Utöver krishjälp har bland andra Röda Korset jobbat med att erbjuda utbildning i träarbete och sprida kunskap om hur man kan bygga sina hus så att de bättre kan stå emot nya stormar – och dem lär det komma.
Årligen drabbas Filippinerna av drygt 20 stormar, och var och en av dem döps enligt en lista över färdigbestämda namn – Haiyans lokala namn är Yolanda – men det blir allt vanligare att det meteorologiska institutet tvingas hitta på fler namn än väntat.
I år har väderfenomenet El Niño gjort stormarna extra kraftiga. Turligt nog för de bräckliga samhällena på Filippinerna har de flesta tyfonerna i år riktat sig norrut mot Japan och Kina.
– I normala fall pågår tyfonperioden från juni till oktober, nu sträcker sig säsongen långt in i december. Klimatförändringen är en realitet – människors kapacitet är hårt ansträngd, nu måste man helt enkelt förbereda sig. Nästa storm kan slå till när som helst, påminner Klinge.