Borde riksdagen upplösas?
Oppositionen har krävt att riksdagen borde upplösas. Den säger att regeringen är oförmögen att fatta beslut. En ny regering kunde starta sitt arbete tidigare.
Enligt grundlagen kan republikens president, när riksdagen är sammankallad, på motiverat initiativ av statsministern och efter att ha hört riksdagsgrupperna, bestämma att förtida riksdagsval skall förrättas.
Tröskeln för förtida val är hög. Bara en långvarig politisk kris och svårigheter att bilda en politisk regering kan vara grunden för upplösning. Denna regel är en följd av maktbruket under Kekkonens tid. Presidenten utnyttjade sin makt effektivt genom att hota riksdagen med nyval. Med den nya konstitutionen ville man deklarera att i huvudsak ska regeringar sitta fyra år. Bara en mycket allvarlig politisk kris och oförmåga att lösa den kan berättiga nyval. Om man nu skulle upplösa riksdagen skulle den nya riksdagen sammanträda till riksmöte första dagen i den månad som börjar näst efter nittio dagar från förordnandet om val. I praktiken skulle detta betyda att den nya riksdagen skulle börja sitt arbete i mars. Nästa lagtida riksdagsval har vi i april. Genom nyval kunde den nya regeringen starta sitt arbete drygt en månad tidigare.
Riksdagen behandlar för tillfället 124 lagförslag. Dessutom tänker regeringen avlåta ännu nästan hundrafemtio lagpropositioner till riksdagen. Om man nu skulle utlysa nyval skulle nästan alla av dem bli obehandlade. Dock måste man säga att regeringen redan nu borde prioritera sina förslag. Riksdagen hinner inte behandla dem alla. Man borde ge riksdagen en värdig och nödvändig tid att noggrant behandla alla propositioner. Lagförslag som kommer till riksdagen i december och har grundlagsproblem har knappast någon som helst möjlighet att bli behandlade på två månader.
Det mest oroväckande läget skulle landet ha med budgetbehandlingen. När några ministrar redan nu lovar allt till alla skulle det inte finnas någon ansvarsfull majoritet för att godkänna en budget under godkända budgetramar. Tänk på en riksdagssal som i stor eufori godkänner anslag till alla möjliga goda ändamål i konkurrens mellan partierna.
Nu planerar man hur det nya regeringsprogrammet borde skrivas. Man vill inte längre skriva över hundra sidor med massor med detaljer. Man vill ha ett strategiskt dokument. Det blir viktigt för nästa regerings arbete.
Partierna har reserverat denna höst och början av nästa år för att skriva sina mål för nästa regeringsprogram. Detta är ett mycket viktigt arbete. Bra grundarbete leder till att partierna kan komma överens om ett realistiskt reformprogram. Svårigheterna under denna riksdagsperiod härstammar från den populism med vilken Sannfinländarna vann valet och som vänstern måste följa. Denna gång vore det viktigt att valkampanjen skulle ske i lugnets tecken med skarpa politiska analyser.
Det oroväckande är att man lovar mycket men nästan aldrig berättar med vilka medel man kan nå uppställda mål. Statens finanser tillåter inte storskaliga löften, knappast några alls. De stora frågorna i valet är hur vi skapar arbete och hur vi får en lika hög sysselsättningsgrad som i Sverige. Hoppas de bästa svaren vinner.
Kimmo Sasi (Saml) är ordförande för riksdagens finansutskott.