Vapen mot grödor värsta hotet
Är ebola ett bra biologiskt vapen? – Egentligen inte, säger professor Bruce Budowle, expert på rättsmedicin och en av USA:S främsta experter på frågor kring biologisk krigföring.
Bruce Budowle, från början genetiker, kan räkna upp både enskilda fall där före detta älskare använt smitta som hämnd och spektakulära fall där grupper haft för avsikt att skada stora folkmassor med biologiska vapen.
Budowle har arbetat vid FBI-akademin i Quantico i USA i över tjugo år och åker i dag runt för att föreläsa om det som ibland kallas fattigmansvapnen, olika sjukdomsalstrare.
– Avsikten med biologiska vapen är faktiskt oftast att sprida skräck, mer än att döda direkt, säger han och tar upp fallet med mjältbrandsbreven, som skapade kaos i USA 2001.
I september 2001 skickade någon plötsligt brev till en handfull tidningsredaktioner och nyhetsstationer. Breven innehöll ett brunaktigt pulver, som senare visade sig innehålla mjältbrandsbakterier. Efter de första breven fick också två senatorer liknande post.
– I själva verket var det bara fem personer som dog och lite fler som behövde sjukhusvård, men alla paralyserades. Vill man sätta det i perspektiv kan man påminna om att femtusen amerikaner dör av matförgiftning varje år, säger han.
Budowles poäng är att vi accepterar matförgiftningarna för att de räknas som beklagliga, men naturliga. Om samma bakterier däremot används med avsikt att döda blir bilden en annan. Då handlar det plötsligt om en maktutövning där man styr med skräck. Mot grödor Biologiska vapen är inget nytt påfund. Brunnar och mat har förgiftats av olika orsaker och historiska källor berättar om hur pestsmittade soldaters kroppar på 1340-talet sköts in med katapult i staden Kaffa på Krimhalvön. Resultatet var att köpmän från Genua flydde den kosmopolitiska staden och antagligen spred digerdöden till Europa.
– Man tänker kanske att biologiska vapen handlar om att en främmande makts ubåt plötsligt dyker upp i en hamn och spyr ut en massa luftburen smitta, men så är det inte riktigt. Många bakterier och virus kan vara farliga, men blir också lätt offer för omständigheterna. De torkar bort i solen eller har kort livslängd, säger Budowle. Han tar hiv som exempel. – Viruset lever en väldigt kort tid på huden och visst kan man hota med hiv-smitta, men det ska en korkad terrorist till att använda ett vapen som tar tio år på sig för att döda offret, säger han. Vad är det alltså världen ska bereda sig på? – Det är enklare att få någon att förstöra grödor än att döda människor och effekten av att till exempel ta kål på en stor del av risskördarna är massiv svält och kaos i olika länders ekonomier. Det är så biologisk krigföring fungerar, att man lamslår samhällen genom att skapa oordning och styra med hjälp av rädsla.
För tillfället härjar en ebolaepidemi i Västafrika. Blödarfebern smittar via kontakt med den insjuknades
”Avsikten med biologiska vapen är faktiskt oftast att sprida skräck, mer än att döda direkt.”
kroppsvätskor och dödligheten är hög. Kan ebola vara ett hot om viruset kommer i händerna på bioterrorister? Budowle tror inte det. Han argumenterar genom att påpeka att sjukdomen sprids via smittade personer och att viruset är besvärligt att hantera och eventuellt odla i laboratorium. Hot eller inte? Det allmänheten vet om ditt yrke är vad den lärt sig genom att titta på tvserien CSI där skärpta kemister och poliser löser brott med hjälp av dnaanalyser och fingeravtryck. Tittar du på serien? Budowle drar på munnen.
– Jag får ju inte titta på den där serien för jag sitter ändå och säger att så där kan man inte göra och så där fungerar det ju faktiskt inte.
Även om tv-seriernas tekniker inte imponerar på professorn är det just tekniska framsteg som gjort hans och kollegerna arbete allt snabbare och enklare under de senaste fem åren. I takt med att det blir allt billigare att läsa av genuppsättningar får forskarna tillgång till ett allt bättre material.
– Men vi behöver fortfarande utveckla billigare analysmetoder för att ha beredskapen att agera när vi behöver, säger han och jämför beredskapen för biologiska attacker med att skaffa en bilförsäkring.
– Man tänker att man aldrig ska krocka, men om och när olyckan är framme måste man kunna ta hand om följderna.