Livsfarlig balansgång i Donbass
ANALYS Enligt ukrainska källor sänder Ryssland åter in tunga vapen och soldater i östra Ukraina. Samtidigt erkänner Putin inte valen i Donetsk och Luhansk. Han är pressad av en katastrofal ekonomi och störtdykande rubel.
I går bekräftade Natokällor ukrainska uppgifter att ett stort antal ryska stridsvagnar, kanoner och lastbilar med militär utrustning och soldater har gått in i Ukraina via Ryssland. Än så länge har vi enbart ukrainska och Natokällor att lita till – några helt oberoende iakttagelser har inte gjorts. Men den ryska inblandningen i östra Ukraina har bevisats av oberoende källor flera gånger tidigare.
Samma morgon växlade jag pengar på mitt vanliga växelkontor i Moskva. Jag fick 58 rubel för en euro. Några timmar senare hade rubelkursen sjunkit ytterligare till 59. Under sammanlagt sju år i Moskva har jag aldrig varit med om en lika snabbt fallande kurs – när jag flyttade tillbaka till Moskva år 2011 var kursen ungefär 39 rubel för en euro. Nu har rubeln sjunkit stadigt i flera veckor och oron i samhället blir alltmer konkret. Hur länge ska det fortgå? När har man nått botten?
Kreml känner av detta. Det var därför ingen överraskning att Jurij Usjakov, Putins utrikespolitiska medarbetare, meddelar att Ryssland inte erkänner valen i de så kallade Donetsk- och Luhanskrepublikerna. Man ”respekterar” valet, men man erkänner det inte. Dessförinnan sade Vladimir Putins presschef Dmitrij Peskov att Putin inte planerar något möte med de nyvalda separatistledarna Aleksandr Zachartjenko och Igor Plotnitskij.
Varför stöder Putin separatisterna med vapen och soldater utan att erkänna dem? Svar: Putin vill (än så länge) inte göra Donbass till en del av Ryssland och han vill heller inte att det ska bli självständigt. Han vill att det ska förbli en del av ett federaliserat, splittrat Ukraina där regionerna har stor makt att pressa Kiev. Östra Ukraina är landets folkrikaste del. Det har tidigare röstat fram partier och folkvalda som Putin tycker att han kan göra business med.
Samtidigt blir Putin alltmer pressad av den urusla ryska ekonomin, där sanktionerna och det sjunkande oljepriset börjar ge smärtsamma efterverkningar. Priserna går upp, rubeln går ner och under första halvan av år 2014 var tillväxten 0,8 procent. Därefter har den bara blivit sämre. Ett krig i östra Ukraina är det sista den ryska ekonomin behöver just nu. Putin försöker lugna situationen genom att inte erkänna den nya separatistledningen, samtidigt som han sänder in militärt bistånd för att påminna Kiev om att han fortfarande har kniven på Porosjenkos strupe. Det är en politik av morot och piska som är livsfarlig i den ytterst labila och eskalerande situationen i Donbass. Men Putin fortsätter göra som han alltid har gjort: improviserar.