Frivillig svenska leder åter till klassamhället

Den finska grundskolan beundras i hela världen. Grundskolan infördes för att alla skulle få jämlik undervisning, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Alla fick och får fortfarande samma allmänbildning, jämlika redskap till att bygga upp en god framtid. Det är oroväckande att Sannfinländarna och Samlingspartiets ungdomsförbund vill bryta ner systemet och återvända till klasssamhället.

Under november behandlar riksdagens utbildningsutskott medborgarinitiativet för att göra svenskan frivillig i finska skolor. Initiativet betonar vikten av att lära sig nya språk, i synnerhet världsspråk. Samtidigt står det i initiativet att den obligatoriska svenskan och individens begränsade inlärningskapacitet leder till svaga kunskaper i främmande språk och försämrar individens rätt att välja vilka språk hen läser.

Undervisningen i den obligatoriska svenskan har varit i skottlinjen i en längre tid. Motståndarna tror att frivilliggörandet av svenskan automatiskt skulle skapa flytande språkkunskap i ett annat språk. Att göra svenskan frivil- lig lösgör inte resurser till att bredda skolornas totala språkutbud. Speciellt i små kommuner finns det inte resurser att anställa fler språklärare. Ifall man frivilliggjorde svenskan skulle det utan tvekan leda till att elevernas språkkunskap minskar totalt sett.

Eleverna skulle vara i ojäm- lik ställning regionalt ifall språkundervisningen i svenska blev frivillig. Undervisningsutbudet skulle definieras beroende på hemkommun. Barnens socioekonomiska bakgrund skulle också få en större betydelse då fler ämnen i grundskolan blev frivilliga. Det är mycket sanno- likt att högt utbildade föräldrar i denna situation skulle uppmuntra sina barn att läsa frivillig svenska.

Enligt statistiken fortsätter högutbildade familjers barn oftare till högskolor, de möter mindre arbetslöshet och de är friskare. Språkkunniga människor har bättre möjligheter att flytta på sig och sysselsätta sig. Personer som kan svenska kan arbeta i Finland men också i hela Norden. Ifall man gör undervisningen i svenska frivillig, uppstår ett bredare gap mellan socioekonomiska grupper i samhället.

Enligt forskningen stöder och sporrar undervisning i varje språk unga att studera nya språk. Då den obligatoriska svenskan gjordes frivillig i studentexamen minskade också intresset att skriva andra språk i studenten, som till exempel tyska och franska. Det är varken klokt eller ändamålsenligt att minska medborgarnas språkkunskaper. I en global värld är förmågan att kunna kommunicera på olika språk guld värd.