Omstridd omröstning delar det katalanska folket

I dag går en del av katalanerna till valurnorna för att säga om de vill ha en självständig stat. Den omstridda omröstningen har lett till att klyftan mellan regeringen i Madrid och regionregeringen i Barcelona bara har blivit djupare.

spanjor.

Den 18-åriga ingenjörsstuderanden Alex Jordá, som sitter och äter sen frukost med sina studiekompisar på en bänk på Plaça de Castella i Barcelonas gamla stad, tvekar inte en sekund när jag frågar hur han ser sig själv.

– Det spanska och det katalanska är skilda kulturer. Och jag vill ha ett självständigt Katalonien.

Jämngamla studiekompisen Alba Ibányez är lika säker hon också.

– Det handlar också om pengar. Den spanska regeringen behandlas oss dåligt och tar mera pengar än vi får tillbaka. Det är som om ett gäng kompisar går ut för att äta skaldjur och så är det en av dem som knappt får några skaldjur alls men måste betala mera än de andra.

Artur Riero är däremot inte så säker, varken på om han alls ska rösta eller om han vill ha självständighet.

– Fast det känns nog som om folk tittar snett på en i andra delar av Spanien när man säger att man kommer från Katalonien.

Dagens omröstning är omstridd. Den skulle ursprungligen vara en rådgivande folkomröstning, men den spanska regeringen drog frågan inför grundlagsdomstolen som i mitten av oktober förbjöd processen för att få överväga frågan – något som kan ta månader.

Då bestämde den katalanska regeringen med premiärminister Artur Más i spetsen att i stället organisera något de kallar en skriftlig opinionsmätning, där frivilliga ställer upp som valfunktionärer. Men inte heller den fick godkänt utan grund- lagsdomstolen har förbjudit den också – något Kataloniens regering inte godkänner. Nu har den i stället dragit den spanska regeringen inför rätta för att den kränker katalanernas yttrandefrihet.

Språk och ekonomi Det är särskilt två beslut som har retat upp katalanerna, säger finlandssvenska Johan Häggman som jobbar med flerspråkighetsfrågor i Bryssel och är expert på Katalonien.

– Grundlagsdomstolen underkände deras undervisningssystem där alla ämnen i alla skolor undervisas på katalanska – också där 95 procent är spansktalande.

Häggman säger att det andra är det autonomiavtal som omförhandlas vart femte år men där regeringen i Madrid inte gick med på katalaner-