Klädbytardag i stället för nya plagg
Med den nationella klädbytardagen vill Marthaförbundet uppmuntra till en medveten klädkonsumtion: det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.
Klädutbudet har ökat och prisen på massproducerade plagg rasat under det senaste årtiondet. Dagens låga klädpris har lett till att många köper kvantitet i stället för kvalitet.
– Vi köper för mycket för att det är för billigt, säger Janine Smeds, ekonomirådgivare på förbundet. Men räknar vi ihop värdet på kläder vi inte använt eller bara använt några gånger blir det beaktansvärda summor. Få tänker på att också skåputrymme kostar i reda pengar.
Klädbytardagen som ordnas på olika orter lördag 15.11 går inte ut bara på att byta kläder med varandra, utan också på att påpeka att kläder vi redan har kan användas bara de får lappas, stoppas, sys om eller kombineras med något annorlunda än tidigare. Formgivaren Elin Sandholm föreläser om kläder och kvalitet på klädbytardagen i Ekenäs, inom ramen för Marthaförbundets projekt Garderoben.
– Många av oss kan stå framför ett fullt klädskåp och ändå inte veta vad vi ska sätta på oss. Jag tror inte det handlar om att garderoben är full med fula kläder, utan om att någon detalj är fel. Plagget har kanske blivit noppigt eller behöver lappas eller så sitter det bara inte rätt.
Som textillärare stöter Sandholm hela tiden på dragkedjor som behöver bytas och knappar som ska sys i. Dels håller många plagg i butiken inte hög standard, dels har kunskapen att lappa kläder fallit bort när det är så billigt att köpa nytt.
– Det saknas också kunskap om material. Textilbranschen har utvecklats så mycket de senaste åren att man inte kan känna till alla nya syntetiska material och undvika de dåliga.
En bra regel är att undvika sådana plagg som till hundra procent består av syntetmaterial, det vill säga till 100 procent är tillverkat på kemisk väg. Blandningar är bättre.
– Polyester och bomull stöder varandra eftersom bomullen andas medan polyestern är kraftig och inte skrynklar.
Sandholm vill att folk slutar impulshandla och i stället funderar på vad de verkligen behöver. Den här årstiden är krävande då butikerna fylls med glittriga festkläder, trots att de flesta i verkligheten ska på bara en eller två julfester och egentligen inte behöver en ny utstyrsel till varje fest.
– Vi blir lite lurade som konsumenter, marknaden utnyttjar oss.
Projekt Garderoben behövs enligt Marthaförbundet också för att konsumenterna behöver mera information om vad klädkonsumtionen har för följder för miljön, marknadsekonomin och hälsan. I dag slänger finländaren i medeltal bort 14–17 kilo textilier per person. Bara en bråkdel når välgörenhetsorganisationerna.