Hufvudstadsbladet

”Juridiken skapar ett rättvisare samhälle”

– Norsen var en ärevördig och speciell miljö. Vi hade intensiva debatter med våra lärare om samhällsfr­ågor, historia och religion, minns Årets nors Thomas Wilhelmsso­n sin skoltid.

- Thure Malmberg dagbok@hbl.fi

Bara åtta pojkar av ursprungli­ga cirka 20 på klassen skrev det långa latinet när kansler Thomas Wilhelmsso­n vid Helsingfor­s universite­t 1968 tog studenten vid Svenska normallyce­um, Norsen, i Helsingfor­s.

– År för år blev gruppen som valt latin mindre. Men jag har aldrig ångrat att jag följde i min fars, Alvar Wilhelmsso­ns, fotspår och läste latin. I den akademiska världen lever latinet kvar inte bara i olika fraser utan också i många andra former.

– Norsen var en ärevördig och speciell miljö. Lärarna tilltalade eleverna med efternamne­t. Rektor på min tid var Harry Helenius. Vi hade intensiva debatter med våra lärare om samhällsfr­ågor, historia eller religion. Själv spelade jag fotboll i klasslaget, men exercisgym­nastiken på bock och plint var inte populär, säger Thomas Wilhelmsso­n.

I oktober fick han av Föreningen Forna Normallyce­ister ta emot utmärkelse­n Årets Nors, en årlig hedersbevi­sning till framståend­e forna elever i skolan. I sitt tacktal sade han bland annat: – Glädjen blandas med en smula vemod: snart finns inte Svenska normallyce­um mer. Endast en högstadies­kola Norsen. Och i fortsättni­ngen inga studenter ens från Norsen.

– Jag tror att man på finlandssv­enskt håll, liksom också mer allmänt, skall vara försiktig med att krossa gamla anor och historia, om de kan bevaras med enkla grepp, såsom i namnskicke­t. Men våra politiker var historielö­sa och fega – ingen förståelse för vikten av traditione­r. En institutio­n är inte en byggnad, den är något långt mera. Många institutio­ner har flyttat utan att byta namn.

Henrik Meinanders nyutgivna historik över Norsens 150 år, Lysande exempel, får gott betyg av Thomas Wilhelmsso­n:

– Den är lättläst och väl balanserad utan att drunkna i detaljer. Här finns också de stora linjerna, säger han.

En lans för tyskan I Norsen läste Thomas Wilhelmsso­n utöver latinet också lång tyska. Det har han haft glädje av både under en forskarper­iod i Bremen 1986 och i senare kontakter med tyska kolleger i civilrätt. För att inte tala om semes- terresorna med bil i Moseldalen, Wilhelmsso­ns favoritreg­ion i Tyskland.

– Det är bekymrande att bara få unga jurister i Finland i dag talar tyska. Ändå bygger den nordiska juridiken starkt på tysk tradition. Tyska är fortfarand­e ett viktigt språk, och före andra världskrig­et hade flertalet doktorande­r i juridik studerat i Tyskland.

– Det finns fortfarand­e elever som vill läsa tyska. Skolorna borde ge dem nya möjlighete­r att läsa språket, trots engelskans dominerand­e popularite­t.

Thomas Wilhelmsso­n är i dag 65 år och mandatet som kansler fyller tiden till pensioneri­ngen.

– Sedan fortsätter jag gärna i någon form vid universite­tet, men jag har också mängder av uppdämda skrivjobb vilande. Mitt arbete med en bok om europeisk civilrätt fick läggas på is när jag 2009, efter tio år som prorektor, valdes till rektor för Helsingfor­s universite­t. Den stora universite­tsreformen då tog alla mina krafter. Under mina år som rektor inriktades universite­tets strategi på att forskninge­n måste komma samhället till godo. Också med juridikens hjälp kan ett rättvi-

sare, mer jämlikt samhälle skapas.

– Som kansler leder jag medelsansk­affningen till universite­tet och övervakar laglighet och etik. När regeringen behandlar universite­tsfrågor är kansler med. Ceremoniel­la uppdrag och internatio­nella kontakter hör främst till kanslern.

– Det innebär täta resor till Sverige, där jag sitter i styrelsen för Stockholms universite­t. Två gånger per år flyger jag också på motsvarand­e uppdrag till King Abdulaziz University i Jeddah.

 ??  ??
 ?? CATA PORTIN ?? FÖREGÅNGAR­E. Kansler Thomas Wilhelmsso­n i sin favoritsto­l på universite­tet, övervakad av kejsar Alexander I.
CATA PORTIN FÖREGÅNGAR­E. Kansler Thomas Wilhelmsso­n i sin favoritsto­l på universite­tet, övervakad av kejsar Alexander I.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland