”Juridiken skapar ett rättvisare samhälle”
– Norsen var en ärevördig och speciell miljö. Vi hade intensiva debatter med våra lärare om samhällsfrågor, historia och religion, minns Årets nors Thomas Wilhelmsson sin skoltid.
Bara åtta pojkar av ursprungliga cirka 20 på klassen skrev det långa latinet när kansler Thomas Wilhelmsson vid Helsingfors universitet 1968 tog studenten vid Svenska normallyceum, Norsen, i Helsingfors.
– År för år blev gruppen som valt latin mindre. Men jag har aldrig ångrat att jag följde i min fars, Alvar Wilhelmssons, fotspår och läste latin. I den akademiska världen lever latinet kvar inte bara i olika fraser utan också i många andra former.
– Norsen var en ärevördig och speciell miljö. Lärarna tilltalade eleverna med efternamnet. Rektor på min tid var Harry Helenius. Vi hade intensiva debatter med våra lärare om samhällsfrågor, historia eller religion. Själv spelade jag fotboll i klasslaget, men exercisgymnastiken på bock och plint var inte populär, säger Thomas Wilhelmsson.
I oktober fick han av Föreningen Forna Normallyceister ta emot utmärkelsen Årets Nors, en årlig hedersbevisning till framstående forna elever i skolan. I sitt tacktal sade han bland annat: – Glädjen blandas med en smula vemod: snart finns inte Svenska normallyceum mer. Endast en högstadieskola Norsen. Och i fortsättningen inga studenter ens från Norsen.
– Jag tror att man på finlandssvenskt håll, liksom också mer allmänt, skall vara försiktig med att krossa gamla anor och historia, om de kan bevaras med enkla grepp, såsom i namnskicket. Men våra politiker var historielösa och fega – ingen förståelse för vikten av traditioner. En institution är inte en byggnad, den är något långt mera. Många institutioner har flyttat utan att byta namn.
Henrik Meinanders nyutgivna historik över Norsens 150 år, Lysande exempel, får gott betyg av Thomas Wilhelmsson:
– Den är lättläst och väl balanserad utan att drunkna i detaljer. Här finns också de stora linjerna, säger han.
En lans för tyskan I Norsen läste Thomas Wilhelmsson utöver latinet också lång tyska. Det har han haft glädje av både under en forskarperiod i Bremen 1986 och i senare kontakter med tyska kolleger i civilrätt. För att inte tala om semes- terresorna med bil i Moseldalen, Wilhelmssons favoritregion i Tyskland.
– Det är bekymrande att bara få unga jurister i Finland i dag talar tyska. Ändå bygger den nordiska juridiken starkt på tysk tradition. Tyska är fortfarande ett viktigt språk, och före andra världskriget hade flertalet doktorander i juridik studerat i Tyskland.
– Det finns fortfarande elever som vill läsa tyska. Skolorna borde ge dem nya möjligheter att läsa språket, trots engelskans dominerande popularitet.
Thomas Wilhelmsson är i dag 65 år och mandatet som kansler fyller tiden till pensioneringen.
– Sedan fortsätter jag gärna i någon form vid universitetet, men jag har också mängder av uppdämda skrivjobb vilande. Mitt arbete med en bok om europeisk civilrätt fick läggas på is när jag 2009, efter tio år som prorektor, valdes till rektor för Helsingfors universitet. Den stora universitetsreformen då tog alla mina krafter. Under mina år som rektor inriktades universitetets strategi på att forskningen måste komma samhället till godo. Också med juridikens hjälp kan ett rättvi-
sare, mer jämlikt samhälle skapas.
– Som kansler leder jag medelsanskaffningen till universitetet och övervakar laglighet och etik. När regeringen behandlar universitetsfrågor är kansler med. Ceremoniella uppdrag och internationella kontakter hör främst till kanslern.
– Det innebär täta resor till Sverige, där jag sitter i styrelsen för Stockholms universitet. Två gånger per år flyger jag också på motsvarande uppdrag till King Abdulaziz University i Jeddah.