Tillväxt tar död på växandet

SAMHÄLLE Filosofer behövs sannerligen att ifrågasätta och visa vägen! Tack för Hans Rosing som modigt konfronterade tillväxtens självklara mantra och doktrin (HBL 11.2).

Tillväxthetsen drabbar dock inte enbart de hårda sektorerna som ekonomin. I människobranscher – vård, service och i synnerhet utbildning – håller utopin om maximalt växande på att ha ödesdigra konsekvenser.

Ett barn är ju en planta på vår vuxnas ansvar. Vi Pisakåta vill få snabba skörd och resultat. Därför skall utbildning bli (kostnads)effektiv. Det rationella och det ekonomiskt gynnsamma prioriteras.

Men plantan växer inte snabbare, hur du än drar i den.

Tvärtom, rötterna lossnar och den vissnar. Våra ungdomar har inte längre tid för, eller tillgång till, de stora berättelserna, den gemensamma historien eller ens den gemensamma etiken som skulle hjälpa dem att växa till hyfsade människor, helt enkelt.

För riktig tillväxt behövs det ljus, näring och rätt jordmån. Det skall vi bistå med: kunskap, klokskap och en trygg miljö med vuxna som själva är rotade i samhället.

Sund tillväxt måste få ta sin tid. Bara så får den lilla plantan livskraft, samhället likaså. Annars blir tillväxten sin egen bov.

HILKKA OLKINUORA

Ingå