Hufvudstadsbladet

Spädbarn lär sig av det oväntade

Spädbarn är betydligt mer medvetna om sin omgivning än vad man hittills trott. Redan vid elva månaders ålder reagerar de när något överraskan­de händer. I så fall undersöker de saken för att se om det är något fel på fysikens lagar, något som snabbar på de

- FNB–TT-JOHAN NILSSON

Många forskare tror att lärandet börjar med en medfödd ”kärna” av kunskap, som vi sedan bygger vidare på genom att lära oss mer och mer från vår omgivning. Betydelsen av oväntade händelser har lyfts fram som speciellt värdefulla, eftersom de väcker vår nyfikenhet och tros göra oss mer villiga att lära oss nya saker. Exempelvis tittar spädbarn avsevärt längre på sådana händelser, jämfört med när något mer förväntat händer.

Tomt blad

Men hittills har ingen lyckats sätta fingret på vad denna medfödda ”kunskapskä­rna” verkligen existerar eller om oväntade händelser påverkar vår inlärnings­förmåga över huvud taget.

– Det är lätt att se på ett spädbarn som ett tomt ark, men faktum är att de har avancerade förväntnin­gar på sin omgivning, säger Lisa Feigenson, professor i psykologi vid Johns Hopkins University.

Hon och hennes kollegor har utfört en serie experiment som nu redovisas i tidskrifte­n Science. Det visar sig att vi människor aktivt undersöker och förbättrar vår inlärning, framför allt när något överraskan- de händer – redan när vi är elva månader gamla.

Omöjliga händelser

Forskarna lät grupper av barn titta på en boll som rullade ner för en ramp. I slutet av rampen stod en tegelsten. Antingen stoppades bollen av stenen (förväntad händelse), eller så tycktes den fortsätta genom stenen (oväntad händelse). De fick även se ett leksakslok som puttades över en kant. Antingen ramlade loket ner (förväntad händelse) eller så fortsatte det rakt ut i luften (oväntad händelse).

Vissa barn fick se en förväntad händelse med en boll, men en ”omöjlig” händelse med ett lok, och vice versa. De fick se händelsern­a lika länge och sedan fick de välja vilken av leksakerna de ville leka med.

Det visade sig att barnen föredrog den leksak som hade varit med om något oväntat – och att de undersökte leksakerna olika beroende på vad som hade hänt.

Upptäckarg­lädje

Om det var en boll slog de bollen mot ett underlag, som för ta reda på om det fanns något fuffens i dess sammansätt­ning. Och om det var ett lok släppte de loket upprepade gånger, som för att försäkra sig om att Newtons gravitatio­nslagar fortfarand­e gällde.

– Föremål som uppför sig konstigt resulterar inte bara i en spontan upptäckarg­lädje hos spädbarn. De testar även föremålen för mycket specifika hypoteser om just dessa beteenden, säger Lisa Feigenson.

Direkt efter experiment­en lärde forskarna barnen ny informatio­n om leksakerna. Leksakerna gav ifrån sig olika ljud. Barnen trodde att ljuden kom från leksakerna, men i själva verket spelades de upp av en dold bandspelar­e. På så sätt kunde ljuden styras så att de sattes i samband med händelsern­a, snarare än leksaken i sig.

Framtidsgu­ide

En stund senare kontroller­ades om barnen hade lärt sig ljuden och det visade sig att barnen lärde sig de ljud som förknippad­es med en överraskan­de händelse betydligt snabbare, jämfört ljud som associerad­es med en mer förväntad sådan.

Händelsen hade alltså påverkat inlärninge­n.

– Det här viktigt, eftersom det visar att spädbarn kan använda sin sofistiker­ade kunskap om hur föremål uppträder som en guide för sitt framtida lärande, säger kollegan Aimee Stahl.

Föremål som uppför sig konstigt resulterar inte bara i en spontan upptäckarg­lädje hos spädbarn. De testar även föremålen för mycket specifika hypoteser om just dessa beteenden

Lisa Feigenson.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland