Den största segerparaden genom tiderna – men gamla allierade saknades
ANALYS Segerparaden i Moskva blev den största i det moderna Rysslands historia. Samtidigt uttryckte Vladimir Putin tydlig besvikelse över att inga av de gamla allierade dök upp.
MOSKVA – Ni behöver inte alls åka till Röda torget. Man ser flygplanen från vår balkong, de flyger så lågt. Vi brukar stå på balkongen och titta varje år, säger min granne Sergej när vi träffas ute på gården någon vecka innan Segerdagen.
Våra barn leker tillsammans. Sergejs treåriga son Vitalij har det orange-svarta så kallade S:t Georgsbandet på rockuppslaget. Jag frågar Vitalij om han vet vad bandet betyder men han är blyg och vill inte svara. Pappan ler stolt.
På segerdagens morgon promenerar jag till metrostationen genom tomma, tysta kvarter i skiraste vårgrönska. De flesta Moskvabor har åkt till landet eller datjan, som det heter på ryska. Några timmar senare knäpper de på tv:n för att tit- ta på hur över 16 000 soldater med höga benlyft marscherar över Röda torget. Det taktfasta stöveltrampet förbyts snart i bullret av larvfötter mot kullerstenar och till sist dånet från skyn då stridsflygplanen slickar Moskvataken.
Paraden på Röda torget är en fantastisk show rent tekniskt. Att det är en av årets populäraste tv-sändningar är inte konstigt alls. Det är dessutom sjuttio år sedan segern i andra världskriget, samtidigt som Rysslands relationer till sina forna allierade är under fryspunkten och inte en enda av dem har valt att tacka ja till inbjudan att närvara vid paraden. Vladimir Putin svarar med att ordna den största paraden i Rysslands moderna historia och följa den i tribunen med Kinas presi-
dent Xin Jinping vid sin sida.
Många förband från Centralasien
I huvudsak ryska men även kazakiska, kirgiziska, kinesiska, indiska och serbiska förband marscherar över torget. Därefter rullas den tunga tekniken fram. T-34-stridsvagnar som var avgörande för Röda arméns seger under andra världskriget. Nya pansarterrängvagnar. Den ryska försvarsindustrins största stolthet, stridsvagnen Armata-14 som i Ryssland påstås vara bäst i världen men som förargligt nog fick motorstopp under repetitionerna. (På själva paraden gick allt väl.) Monsterroboten YARS-24, en rysktillverkad ballistisk robot som ska kunna bära tio kärnstridsspetsar. Helikoptrar. Stridsflygplan Sukhoi-Su30SM och Su-35S.
Efter en timme och tjugo minuter är det hela över. Dessförinnan har Putin hållit ett kort tal där han mycket tydligt uttrycker hur besviken han är på sina forna västliga allierade.
– Sovjetunionen tog på sig det svåraste tänkbara uppdraget, man gav sitt allt för att besegra nazismen. Efter andra världskriget grundades FN. Världens ledare respekte- rade folkrätten. Men på senare tid har vissa börjat strunta i den, de vill ha en unipolär värld. Det är mycket illa för stabiliteten, säger Putin innan han utlyser en tyst minut för alla som dog i andra världskriget.
De västliga ledarna har uteblivit eftersom Ryssland i fjol annekterade Krim och förser separatisterna i östra Ukraina med vapen och förstärkningar.
”Det odödliga regementet”
Ute på stan är många av Moskvas gator tomma eftersom Segerdagen för de allra flesta innebär en skön långhelg. Men vid Vitryska järnvägsstationen står en stor folksamling med pilotmössor på huvudet och fotografier i händerna. Det är svartvita fotografier som har tryckts upp på papp och försetts med enkla ramar i trä, föreställande morfäder, farfäder, mormödrar och farmödrar.
– Både mamma och pappa var vid fronten. De var lastbilschaufförer i Jachroma utanför Moskva. Deras jobb var att lysa upp himlen med stora projektorer för att lokalisera tyskarnas flygplan, säger Vera Fadejeva, en 56-årig expedit i en möbelaffär.
Hon håller i skylten med sin mamma Marija Bylkovas namn och fotografi. Dottern Anna Fadejevas fotografi föreställer hennes morfar Grigorij Bylkov.
– Mina föräldrar träffades vid fronten. Det var där de blev kära. Men de talade aldrig särskilt mycket om kriget, konstaterar Vera Fadejeva.
Det är första gången hon deltar i det så kallade ”Odödliga regementet”, som går ut på att anhöriga till soldater paraderar på Moskvas huvudgata Tverskaja med deras fotografier i händerna. Det har skett några gånger förr. Nyheten för i år är att de anhöriga släpps ända ner till Röda torget.
Besvikna på väst
– Jag tycker det är väldigt tråkigt att de västliga ledarna inte var med på paraden. Det här var ju vår gemensamma seger, säger 26-åriga Anna Fadejeva som arbetar som personal trainer.
Problemet är att Ryssland har annekterat Krim, svarar jag.
– Men vad har det med andra världskriget att göra? Kan man inte vara överens om att glömma de här konflikterna för en enda dag? undrar Anna Fadejeva. Jag ställer en motfråga. Vad betyder Segerdagen för dig? – Glädje. Fred. Vi firar att vi har fred och samförstånd.
Varför måste man då rulla in så mycket krigsmateriel på Röda torget?
Anna svarar vänligt, lite häpen över frågan.
– För att signalera att vi kan försvara oss. Vi måste visa hur starkt Ryssland är.
Mina föräldrar träffades vid fronten. Det var där de blev kära. Men de talade aldrig särskilt mycket om kriget. Vera Fadejeva