De flesta nyblivna mödrar är beroende av sina arbetsgivares välvilja. Kvinnor som också är mammor jobbar sällan deltid eller kortare dagar för att hinna umgås med sina barn. Den amerikanska arbetskulturen kräver allt eller inget.
Jeanette Öhman i Los Angeles har träffat familjen Wacklin som berättar om hur det är att leva med småttingar i ett land där föräldraledighet är ett sällsynt begrepp.
Saara och Joonas Wacklin har varit småbarnsföräldrar i både Finland och USA. Parets äldsta son Theo föddes i Finland för fyra år sedan. När Theo var elva månader flyttade familjen till Santa Monica i Kalifornien. Saara hade tänkt stanna hemma i ett och ett halvt år och sedan återvända till sitt jobb på yrkeshögskolan Metropolia, men när Joonas, som är bildesigner, fick jobb på ett uppstartsföretag inom bilindustrin flyttade hela familjen till USA och Saara satte sina karriärplaner på hyllan.
– Vi hade aldrig varit i USA innan vi flyttade hit och många varnade mig för att jag skulle känna mig ensam som hemmamamma men tvärtom, det bästa här är ett kontaktskapande som inte finns i Finland. Här behöver jag bara stiga ut på gatan för att någon ska prata med mig. Folk ser varandra.
Tre år efter flytten föddes familjens fjärde medlem Noel. I dag jobbar Saara deltid som pilatesinstruktör och med olika kulturprojekt. Joonas jobbar fortfarande heltid med bildesign, vilket i praktiken betyder ständig övertid.
– Alla jobbar hårt här. En av cheferna på mitt jobb fick två barn tätt inpå varandra sent i livet, men fort- satte ändå jobba. Senare berättade hon att hon har night nannies som tar hand om barnen som skriker på natten eftersom hon själv måste vara utvilad på sitt jobb under dagarna. Det är vanligt att karriärmänniskor har tre fyra barnvakter i omlopp, säger Joonas.
– Du är själv nästan alltid trött, säger Saara till Joonas.
Företaget som Joonas jobbar på gav honom en vecka betald föräldraledighet när Noel föddes. Efter den veckan tog han ut ytterligare en semestervecka (ett vanligt år har han totalt mellan två och tre veckor semester, vanligtvis utsprid- da under året). I USA måste företag med fler än femtio anställda erbjuda tolv veckor obetald föräldraledighet. Trots detta är arbetskulturen på många företag ändå inte öppen för någon som helst föräldraledighet. Pappor som stannar hemma med sina barn är ännu väldigt sällsynt. Joonas säger att han är noga med att träffa sina barn varje morgon och kväll, men att han har många kolleger som bara träffar sina barn på veckosluten.
– Jag kan aldrig veta säkert hur långa mina arbetsdagar blir. I går jobbade jag i tolv timmar, andra dagar är trafiken så bökig att det tar en extra halvtimme att komma hem. Det gör att jag har svårt att hålla löften om att vara hemma en viss tid och som Saara kanske irriterar sig på, säger Joonas.
Påverkar föräldraskapet
Theo, snart fyra, går på dagis och Noel, tre månader, är hemma med Saara. Två dagar i veckan har Noel en barnvakt så att Saara kan jobba med olika projekt.
– Jag skulle nog inte ha anlitat en barnvakt för ett så litet barn hemma i Finland, men här är kulturen annorlunda. Nästan alla här får hjälp av nannies, säger Saara.
Nannies är en integrerad del i de flesta medelklassfamiljer med småbarn. De amerikanska arbetsdagarna är långa och systemet är uppbyggt så att barnen ska skjutsas till och från skola och hobbyer. I början av året, i Washington, kopplades socialen in då en familj låtit sina barn, en tioåring och en sexåring promenera hem från skolan utan sällskap av vuxen. Saara säger att hon också får mer barnvaktshjälp av sina amerikanska vänner än vad hon skulle ha fått av sina finländska.
– Eller mina finska vänner skulle säkert hjälpa mig, men tröskeln att be om hjälp av sina vänner är lägre här.
Saara och Joonas skulle ursprungligen stanna i Kalifornien i bara två år, men paret trivs för bra för att åka hem till Finland.
– Ursprungligen skulle vi stanna i USA i bara två år, men vi är snart inne på vårt fjärde och har inga planer på att flytta till Finland. Det bästa här är den positiva atmosfären, säger Saara som ändå saknar en viss finländsk vanlighet i Kalifornien.
– Här i Santa Monica tycker folk att jag är galen som med Noel i en bärsele på magen tar bussen till förskolan för att plocka upp Theo. Eller att jag rör mig utomhus fastän det regnar. Men jag vill att mina barn ska lära sig vanliga saker som att åka buss. Dessutom har jag inget körkort, säger Saara.
I USA ökar antalet föräldrar som båda heltidsjobbar. Just nu jobbar både mamman och pappan i ungefär hälften av alla familjer. Stora teknologiföretag som Facebook, Google och Yahoo erbjuder båda föräldrarna föräldraledighet. En lagstadgad föräldraledighet skulle ändå gynna låginkomstföräldrar i USA mest av alla, det vill säga de familjer som inte har råd med flera nannies.
Avsaknaden av föräldraförsäkring gör också att jämställdheten inom arbetslivet sackar efter. De kvinnor som stannar hemma med barn bromsar samtidigt upp sin karriär och kommer inte upp till samma löner som männen.
Två möjligheter
– Generellt finns det två sätt att leva som förälder i Kalifornien. Antingen stannar den ena hemma med barnen, medan den andra jobbar eller så jobbar båda två och anlitar barnvakter, säger Saara.
I praktiken leder den obefintliga föräldraledigheten till att bara familjer där den ena tjänar tillräckligt bra för att familjen ska klara sig på en lön kan ha en hemmaförälder.
– När vi flyttade hit hoppades jag på att kunna träffa andra mammor på kvällarna, men det är ofta svårt, av två anledningar. Antingen jobbar papporna sent eller så har de umgåtts så lite med sina barn att de inte är trygga med att natta dem. Det leder till att familjen är beroende av att mamman ständigt är tillgänglig och därmed otillgänglig för sina kompisar på kvällarna. Bristen på föräldraledighet i USA skapar en djup kvinnofälla.
Saara berättar att många av hennes skandinaviska väninnor flyttat hem till Norden eftersom de inte stått ut med att vara hemmafruar.
– Om jag hade en dotter skulle jag inte vilja att hon växte upp i den här kulturen, säger Saara.
Jag skulle nog inte ha anlitat en barnvakt för ett så litet barn hemma i Finland, men här är kulturen annorlunda. Nästan alla här får hjälp av nannies.
Saara Wacklin