Frön till grekisk kompromiss
Det ser inte ut som om Grekland skulle få något nytt nödlån i morgon. Trots intensiva förhandlingar är fortfarande många tvistefrågor mellan den grekiska regeringen och långivarna olösta.
Grekland får knappast något nytt stödlån då euroländernas finansministrar möts i morgon. Men frön till en kompromiss finns trots att läget är kritiskt, försäkrar ekonomer.
– Först blir det stor dramatik, det ger alla parter möjlighet att säga att de gjort vad de kunnat, säger Janis Emmanouilidis på en tankesmedja i Bryssel.
En avskrivning av en del av Greklands skulder nämns nu som alternativ av allt fler då det börjar stå klart att inget avtal om ett nytt stödpaket kommer att nås vid det möte eurozonens finansministrar håller i början veckan. Den grekiska kassakistan börjar gapa tom och senast i mitten av juli måste en lösning ha nåtts för att landet ska klara sig.
Det grekiska regeringspartiet Syriza håller ändå hårt fast vid sina löften till väljarna om att inte skära i pensioner eller löner.
Redan tisdagen den 12 maj förfaller en betalning på drygt 750 miljoner euro till Internationella valutafonden IMF. En ränta på 200 miljoner lyckades Grekland enligt landets finansministerium i veckan betala, men om det finns pengar till den större summan är högst oklart.
– Situationen är mycket kritisk och för var dag som går så lider den grekiska ekonomin allt mera, säger professor Haridimos Tsoukas vid universitetet på Cypern.
Enligt Tsoukas så måste Grekland nå något slag av överenskommelse med den så kallade trojkan, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken ECB och Internationella valutafonden IMF, och mötet mellan eurozonens finansministrar måste leda till något slag av resultat.
– Jag tippar att det blir en typisk eurozonslösning. Man ger Grekland en liten summa från det tredje stödpaketet och skjuter upp de stora problemen till juni, säger Tsoukas.
Direktör Janis Emmanouilidis på tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel tror på en kompromiss till sommaren. Men först behövs det stor dramatik för att alla parter ska kunna bevara ansiktet, påpekar han.
Dåliga nyheter
De senaste dagarna har bjudit på bara dåliga nyheter om den grekiska ekonomin. EU-kommissionen skrev i sin färska prognos ner utsikterna för Grekland och räknar nu med en produktionstillväxt på bara en halv procent i år, i stället för den 2,5 procent som var aktuell så sent som i slutet av februari.
Nästa år räknar kommissionen med att ekonomin ska kunna växa 2,9 procent. Men det förutsätter att Grekland når en överenskommelse med långivarna, något som är långt ifrån en självklarhet. IMF har redan varnat för att man kan dra sig ur det tredje låneprogrammet om inte den grekiska skuldbördan är hållbar.
Ovilja mot reformer
Dessutom har grekiska banker fått det allt svårare att handla valuta i takt med att internationella mäklare minskar kreditlinor, rapporterar Bloomberg News. De internationella mäklarna oroar sig för en grekisk betalningsinställelse eller kapitalkontroller.
Professor Tsoukas ser i nuläget inga tecken på att Syriza skulle vara redo för några av de reformer som trojkan kräver för att ge Grekland mera lån.
– Syriza måste besluta sig för om de ger efter för en del av kreditgivarnas krav eller om partiet vill fortsätta på sin egen linje. Då står Grekland ensamt, säger han.
De förändringar Syriza säger sig redo att göra inom till exempel beskattningen är sådant som vilken regering som helst hade gjort i alla fall, poängterar professorn. Men strukturella reformer som till exempel privatiseringar hör till det partiet som radikalt vänsterparti inte går med på, påpekar han.
Ett nyval i Grekland är en möjlighet, men det löser enligt Tsoukas inga problem. Tvärtom rycker ett grekiskt utträde ur eurozonen, ett Grexit, närmare om inget avtal fås till stånd.
Många konsekvenser
Ett Grexit i sin tur skulle inte bara ha ekonomiska konsekvenser utan också få allvarliga geopolitiska följder, anser Emmanouilidis.
– Läget i Ukraina och oron i Mellanöstern och i norra Afrika innebär att en ekonomisk och politisk instabilitet i Grekland kunde få stora konsekvenser.
Men också de ekonomiska konsekvenserna kunde bli förödande. Redan nu tar många av de greker som fortfarande har pengar på bankerna ut sina tillgångar. ECB beviljade visserligen i veckan de grekiska bankerna en likviditet på två miljarder euro som nödlån, men läget är ändå kritiskt.
Grekerna själva vill enligt en färsk galluppundersökning stanna kvar i eurozonen. Att lämna zonen kan leda till både social och politisk oro, varnar tankesmedjans direktör.
– Frön till en kompromiss finns och parterna är faktiskt eniga på många punkter, försäkrar han.