Grönsaksodling ger bättre skolnärvaro och matkultur i USA
Den prunkande zucchiniplantan nära skoltrappan i södra Bronx är en del av en grön revolution. På många platser i USA – i synnerhet i fattiga stadsdelar – gör eldsjälar uppror mot snabbmatskedjor och bristande matkultur.
Trälådorna och oljefaten ser ut att ha målats av både stora och små. Vissa är knallblå, andra pryds av färgstarka fjärilar och hjärtan. De jordfyllda behållarna trängs på några få meter mellan trottoaren och skolbyggnaden. Så ringer det ut, den lilla trädgården fylls av entusiastiska sexåringar som plockar med blommorna och stöttar upp tomatplantorna.
– Kolla här! Vilken cool växt! Vilken är din favoritgrönsak?
Läraren och entreprenören Stephen Ritz är överallt samtidigt. Som ett pollinerande bi hjälper han barnen att smaka basilika, gräslök och cocktailtomater.
En förbipasserande bjuds in och erbjuds en zucchini.
– Här är alla vinnare. Barnen lär sig om biologi när de odlar, fysik när de bygger lådorna och matematik när de räknar ut hur mycket vi ska vattna. Och de minsta barnen brukar läsa högt för plantorna, säger han entusiastiskt.
En kanske ännu viktigare seger är att barnen lär sig var mat kommer ifrån – på riktigt. Vi är i en av USA:s fattigaste valkretsar, ett område som vanliga matkedjor för länge sedan övergett. Bland de slitna höghusen finns ett och annat snabbmatställe, som mest serverar friterade halvfabrikat. Ritz har räknat ut att barnen på de fyra skolor där han är verksam de senaste åren har skördat, och till stor del burit hem, när- mare 15 000 kilo grönsaker. Folkhälsan har förbättrats dramatiskt och den genomsnittliga närvaron i de aktuella skolorna har ökat från 40 till 93 procent.
– Tidigare var det vardagsmat att elever här hamnade i kriminella gäng. Men det händer något magiskt med barn när de lär sig att vårda det som växer, säger han.
53 kilo lättare
Stephen Ritz gröna resa började 2006, då han var speciallärare i Bronx. Någon hade skickat en låda med påskliljelökar till skolan, en låda som glömts bort i ett hörn. När eleverna hittade den och öppnade hade flera börjat växa. På klassrummets element blommade så resten av liljorna, och ett passionerat intresse för odling föddes – både hos Ritz och eleverna.
Ritz klassrum blev det första i staden New York där det fanns en grön, odlad vägg. Elevernas familjer och flera Bronxskolors matsalar försågs med råvaror. Överskottet fick barnen sälja på en lokal marknad, och på så sätt lära sig om ekonomi.
– Jag odlar på terrassen hemma, vi odlar under tunnelbanan i Bronx, vi har tagit över en gata som tidigare var känd för prostitution och skapat en allmän trädgård. Själv har jag gått ner 53 kilo i vikt sedan jag började äta egenodlade grönsaker, berättar han.
Morotsböter
Ritz berättar sin historia samtidigt som vi åker i hans gamla nedsuttna bil, för att titta på ännu en trädgård. Nästa projekt är att göra om skolans bibliotek till en inomhusträdgård. Ritz, vars tal på Columbiauniversitetet med titeln ”Från crack till gurkor” har blivit vida spritt, har startat organisationen Green Bronx Machine. Han har intervjuats av flera tv-kanaler och i fjol bjöds hans fjärde- och femteklassare in till Vita huset av kocken William Yosses.
– Visst är det tungt ibland, men jag ser att vi minskar både kriminalitet och vandalism. Att jobba lokalt kan göra skillnad.
Ritz är ingalunda ensam grön evangelist i USA. I Los Angeles i Kalifornien jobbar exempelvis designern Ron Finley för att göra odlande ”gangsta”-coolt bland unga, en rö- relse som spridit sig till flera städer. Uppvuxen i stadsdelen South Central, känd för sin gängkriminalitet, fick Finley böter när han 2010 började odla morötter på den lilla jordplätten framför sitt hus. Nu är han i färd med att bygga en stor frukt- och grönsaksodling i området, ett projekt som skapar många jobb och engagerar unga.
Stephen Ritz skiner upp när Ron Finley kommer på tal.
– Vi jobbar tillsammans. Jag vill att vi ska bygga en grön korridor mellan New York och Los Angeles, säger han.