Lauri Lyly enda som fick påökt i fjol

Av ledarna för arbetsmarknadsorganisationerna var det bara fackcentralen FFC:s ordförande Lauri Lyly som lyckades höja sin inkomst. Trots det tjänade han mindre än de andra av centralorganisationernas ledare.

Finlands Näringsliv EK:s vd Jyri Häkämies tjänade klart mest av arbetsmarknadsledarna. Han fick 362 500 euro, vilket är ungefär 500 euro mindre än året innan.

Inkomsterna för EK:s största medlemsorganisation Teknologiindustrins vd Jorma Turunen steg däremot från 341 000 euro till 347 000 euro. För Timo Jaatinen, vd på branschförbundet Skogsindustrierna, steg inkomsterna från 242 000 euro till 270 000 euro.

Kommunbranschens arbetsmarknadschef Markku Jalonen tjänade mindre än i förfjol, 162 000 euro, jämfört med 167 000 euro ett år tidigare.

Lantbrukarcentralen MTK:s ordförande Juha Marttilas inkomster sjönk från 251 000 till 247 000 euro.

Lylys inkomster steg, Fjäders sjönk

Inkomsterna för näringslivets representanter var i fjol, som de brukar, i en helt annan klass än inkomsterna för löntagarorganisationernas ledare.

FFC:s ordförande Lauri Lyly tjänade klart minst av centralorganisationernas ledare. Hans inkomster var 191 000 euro, men de ökade ändå jämfört med i fjol, då de var 179 000 euro.

Bland FFC:s medlemsorganisationer hade Metallförbundet också medvind. Ordföranden Riku Aaltos inkomster var större än Lylys. Han tjänade 210 000 euro jämfört med 205 000 euro i förfjol.

Akademikercentralen Akavas Sture Fjäders inkomster sjönk från 241 000 till 216 000 euro. Bortfallet på 25 000 euro är nästan lika stort som medellönen i Finland.

På fackföreningssidan tjänade tjänstemannafacket STTK:s ordförande Antti Palola mest pengar, 249 000 euro. Hans inkomster från 2014 och 2015 är ändå inte jämförbara eftersom Palola blev ordförande först i december i fjol.

13 gånger högre lön

Jämfört med vanliga löntagare är arbetsmarknadsledarnas löner furstliga. Statistikcentralen uppger att finländarnas genomsnittliga årslön var cirka 28 000 euro år 2013.

Häkämies inkomster var sålunda 13 gånger större än genomsnittet, Lylys inkomster 7 gånger större.

Arbetsmarknadsledarnas inkomster var emellertid endast en bråkdel av inkomsterna för vd:na för de största börsbolagen. Matti Alahuhta på Kone tjänade i fjol 13 gånger mer än Häkämies.

Arbetsmarknadsdirektörernas inkomster bestod nästan uteslutande av förvärvsinkomster. Till exempel Häkämies hade nästan inga kapitalinkomster.

De enda som hade beaktansvärda kapitalinkomster var Marttila och Palola. Deras kapitalinkomster var 23 000–26 000 euro.