När ingen har rent mjöl i påsen

Det finns ett korn av sanning i Rysslands beskyllning att Turkiet beskyddar terroristorganisationen IS. Balansgången blir svår för EU och Nato.

På söndag är det meningen att EU och Turkiet ska hålla ett toppmöte – om inte sviterna av det nedskjutna ryska planet i tisdags ruckar på tidtabellen och agendan. På listan över frågor som ska behandlas ligger för EU:s del att utverka garantier för att flyktingarna från Syrien och andra länder i regionen stannar i flyktinglägren vid den turkiska gränsen. För Turkiet ligger fokus på bindande garantier från EU om finansiellt stöd för hjälpen till flyktingarna samt konkreta steg när det gäller Turkiets närmande till EU.

De första reaktionerna från Rysslands president Vladimir Putin var ilska. Han beskyllde Turkiet för att beskydda terroristgruppen som kallas Islamiska staten (IS) eller Daish (HBL 25.11).

Det vore alltför lätt att avfärda Putins påståenden som enbart rysk propaganda, även om det delvis kan handla om också detta. Sannolikt befann sig det ryska planet som sköts ned faktiskt inne i turkiskt luftrum – men bara i 17 sekunder enligt turkarna själva, vilket väcker frågor. Den ryska överlevande piloten förnekar att planet varnades.

Enligt källor som bland annat brittiska The Guardian hänvisar till, har mellan 15 000 och 20000 främmande krigare passerat via Istanbul och Ankara sedan den senare delen av 2012. Restriktioner infördes först i fjol efter att EU och USA ökat pressen på Turkiet.

Speciellt i två städer i söder, Hatay och Gaziantep, har personer som anslutit sig till IS kunnat röra sig relativt fritt.

Guardian uppger också att turkiska affärsmän köpt upp den olja IS säljer och på så sätt stött IS med drygt nio miljoner euro per vecka. En bekräftelse på kontakterna lär USA ha fått i maj i år efter en räd i östra Syrien där den person som sägs ha skött oljeaffärerna för IS dödades.

Reaktionerna från Nato tyder också på att medlemmarna upplever att situationen inte bara är allvarlig utan också besvärlig internt.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg underströk att Nato stöder sin medlem Turkiet när det gäller rätten att försvara sin territoriella integritet. Men i kommentarerna under resten av presskonferensen betonade Stoltenberg behovet av diplomati via direkt kontakt mellan Ankara och Moskva. USA och Frankrike var inne på samma linje.

Hittills har också Putin varit försiktig med att peka ut Nato. Om alla parter håller sig till att det handlar om att reda ut saken på bilateral basis finns det en chans att man lyckas hålla fokus på den gemensamma fienden IS.

Linan är tunn men förhoppningsvis seg eftersom bara ett internationellt samarbete kan ge resultat.

Putin hotade med allvarliga följder. Att en helikopter som skickades för att rädda de ryska piloterna från det nedskjutna planet sköts ned av rebeller – förmodligen turkmener – på den syriska sidan av gränsen bidrar knappast till att minska de ryska bombningarna av de turkmenska rebellerna vid gränsen till Turkiet.

Helikopterpiloten och den ena av de två piloterna i det nedskjutna planet uppges vara döda, den andra piloten befinner sig på en syrisk armébas.

Från och med nu kommer ryska bombplan att skyddas av jaktplan och Ryssland ökar missilkapaciteten från ett hangarfartyg. Grusade förhoppningar om en snar fred i Syrien betyder att människor fortsätter att fly. Det kan försätta EU i en rävsax.