Teijonsalo simmar mot sin OS-dröm
Simmning I Ari-Pekka Liukkonens och Matti Mattssons kölvatten kommer en ny våg av finländska simmare. Fanny Teijonsalo är en av de mest lovande unga simmarna.
Jackpot. Det är väl det bästa sättet att beskriva Fanny Teijonsalos medaljregn i FM. Nu hoppas hon att flytet bär henne ända till kampen om EMmedaljerna.
Esbosimmaren startade 19 gånger och tog hem 10 medaljer i sin hemmahall i Esboviken, varav sju var individuella medaljer inklusive fyra guld. Inget dåligt saldo för nittonåringen, som vann sitt första FM-guld redan som femtonåring i den tunga grenen 400 meter medley.
– Jag hade inte räknat med att kunna göra rekordtider ännu i slutet av FM, men jag bättrade mot slutet, säger Teijonsalo.
Teijonsalo avslutade FM med att vinna 50 meter ryggsim på kanontiden 27,60 innan hon och Cetus vann 4X100 meter medley. På 50 meter rygg var hon bara 19 hundradels sekunder från Mimosa Jallows finska rekord.
– Hon har alla förutsättningar som krävs för att nå toppen.
Det sade Teijonsalos dåvarande tränare Dmitrij Panfilenko när HBL träffade Teijonsalo för ganska jämnt två år sedan. Då var hon en lovande simmare som i synnerhet fick beröm för sin arbetsmoral, sin attityd och sin vilja att utvecklas.
– Sedan dess har jag framför allt gått framåt i livet utanför simningen. Jag äter bättre, sover bättre och gör allting som stöder simningen bättre. Såklart har också simträningen förändrats, säger Teijonsalo som i januari flyttar till Florida för att studera och simma.
Siktar på EM-semifinal
Teijonsalo debuterade i långbaneVM i ryska Kazan i somras. Hon deltog på 50 meter fjäril och 4X100 meter medley.
– Resultaten var inte som jag hade hoppats på, men det var en lärorik resa. En helt ny upplevelse.
Nu får Teijonsalo en ny chans att göra bättra ifrån sig, då kortbane-EM kör i gång i Israel. Där deltar hon i flera grenar: 100 meter rygg, 100 meter medley, 50 och 100 meter fjäril, 50 meter fritt, samt eventuellt några stafetter.
– Jag hoppas på minst semifinal i någon gren, säger hon.
Bra förebilder
När HBL träffade Teijonsalo för två år sedan såg läget betydligt dystrare ut för finländsk simning. Efter Jani Sievinens, Antti Kasvios och Hanna-Maria Seppäläs glansdagar såg simsporten ut att gå mot en långsam död i Finland. Finland lyckades inte ens få några medaljer i kortbaneEM, som förut var ett automatisk medaljregn.
Sedan dess har det hänt en hel del: Matti Mattssons skrällbrons i långbane-VM i Barcelona 2013 och Ari-Pekka Liukkonens minst lika överraskande brons i långbane-EM 2014. Det kan inte betonas nog att både Mattsson och Liukkonen tog sina medaljer i lång bana, som har betydligt mera prestige än kort bana.
– Det känns jättebra. Det märks att världseliten inte är så jättelångt borta när andra finländare vunnit stortävlingsmedaljer. Det höjer andan och gör att många vågar ställa högre målsättningar, säger Teijonsalo.
– Det är inte bara det att Matti och A-P har tagit medaljer, utan den stora förändringen är att nivån har blivit bredare. Det märktes också i FM, det krävdes tuffare tider än förut för att nå final.
Drömmer om OS
Finland har senast vunnit en medalj i ett kortbane-EM eller -VM år 2012. I början av 2000-talet åkte finländarna som bäst hem med åtta EMmedaljer.
Men nu finns det fog för högre förhoppningar. Mimosa Jallow, Jenna Laukkanen, Ari-Pekka Liukkonen och Matti Mattsson hör till de starkaste individuella medaljkandidaterna.
Före OS 2012 var det bara en finländsk simmare, Matti Mattsson, som hade klarat OS-gränsen. Nu har inte mindre än fem simmare redan klarat resultatgränserna till Rio de Janeiro: Tanja Kylliäinen, Matias Koski, Liukkonen, Mattsson och Laukkanen. Laukkanen har dessutom klarat resultatgränsen på både 100 meter och 200 meter bröstsim. Åtminstone Jallow borde också ha bra chanser att klara OS-gränsen.
Teijonsalo har ännu en bit kvar till OS-gränserna. Men det är helt klart att det är OS som är hennes mål i framtiden.
– OS och att klara sig där är min dröm, säger hon.