Laddad dans på sandkorn
●Graindance
Koreografi: Arja Raatikainen. Konstruktion av instrument och ljuddesign: Antti Nykyri. Visuell design och kostymering: Alisha Davidow. Ljusdesign: Kalle Paasonen. Koreografens assistent: Reija Vaahtera. Dans: Arja Raatikainen och fem medhjälpare. Arja Raatikainen & Co:s premiär på Kabelfabriken 26.11.
I en hög och långsmal sal på Kabelfabriken sätter Arja Raatikainen med arbetsgrupp upp en föreställning och installation kallad Graindance. Som föreställning beses den traditionellt från stolar som en auditiv och visuell scenvärld i illusoriska, suggestiva och starkt symboliska tecken. Åskådaren ges dock stor frihet att orientera sig eftersom pulsen i uppspelet är meditativt lugn och betonat utdragen.
Ljudkonstnären Antti Nykyri har försett utrymmet med en teknisk utrustning som registrerar dansarnas rörelse och kan styras så att ljudet får en osedvanlig rumslig kvalitet och givetvis roll i föreställningen. Ljud och rörelse står i ett direkt samband där dessutom effekt och incitament går att elaborera på olika sätt.
Rörelsen i föreställningen är oftast stramt minimalistisk och repetitiv. Strävheten i sand, flödet i regn och kaoset i lavinartade ras är exempel på sådant som blir extra påtagligt i denna ”dans på korn”.
Alisha Davidow har visualiserat utrymmet med dyner av sand och en ombytlig fond. Installationslandskapet visualiseras ytterligare av Kalle Paasonens ljussättning. Alla delar tjänar samma helhetssyfte och svetsas samman.
Det tudelade uppspelet börjar med en scen där fem svartklädda kvinnor med långa stavar rör sig i ”sanddynerna”. Deras steg och stavarnas plogande eller dragande förstärks i ljud trots att själva aktionen är stram och repetitiv. Det hela ger ett tidlöst, arkaiskt och rituellt intryck och för samtidigt tankarna till strävsamt arbete och kollektiv.
I den andra delen dansar Arja Raatikainen själv i en låda med grovkornig sand. Här är framställ- ningen understruket laddad och dramatisk, rentav explosivt stark, på ett sätt som bara förstärks av den medvetna minimalismen och återhållsamheten kryddad med korta utfall.
Raatikainens unika dansarkvalitet kommer till sin fulla rätt när hon framstår som en tiger i bur eller en kung fu-filmstjärna i slow motion och låter varje intention och tanke synas i subtil och fullständigt kontrollerad rörelse.