Han fick ett mejl och 10 000 euro

Först fick han ett mejl där man bad om hans meritförteckning. Strax därefter meddelades att Huyn-Jun Park hade vunnit första pris i Sibelius-kompositionstävlingen.

Det var i mars i år och efter det har det varit tyst. Sydkoreanen HuynJun Park, som vann första pris i violinkategorin i Sibelius-kompositionstävlingen, har på åtta månader inte fått någon som helst feedback från juryns ärevördiga medlemmar Kaija Saariaho, Magnus Lindberg, Mark Andre, Liza Lim och Jukka Tiensuu.

Park skulle helt enkelt nöja sig med prissumman på 10 000 euro och möjligheten att komma till Finland för att höra sitt verk framföras i Sibelius-violintävlingens semifinal. Man kan fråga sig om det räcker för ett tjugosexårigt tonsättarlöfte.

– Jag tror jag skall mejla Kaija Saariaho när jag kommer hem, säger Park.

Av ordföranden i violintävlingsjuryn, Veli-Matti Puumala, till vardags kompositionsprofessor vid Sibelius-Akademin, fick Park vänlig men kortfattad feedback på fredagskvällen.

– Han kom förbi och berömde mitt stycke och sade att vi pratar om detaljerna senare.

Hängiven sibelian

Park är i dag 26 år gammal och utexaminerades i fjol som kandidat från Chung-Ang-universitetet i Seoul. Han är på sin första Finlandsvisit och överväger nu att söka in till Sibelius-Akademin, för att han inspirerats av så många finländska musiker och är en så hängiven sibelian.

Parks vinnande bidrag, Another Cadenza, är inspirerat av Sibelius violinkonsert och kan betecknas som en skickligt skriven dekonstruktion av violinkonserten med tydligt igen- kännliga motiv som transformerats till posttonal virtuos violintextur.

– Stycket skrev jag som en kadens till violinkonserten i fall av att Sibelius inte hade skrivit en. Jag inspirerades av fraseringen och andningsrytmen. Under kompositionsarbetets gång lyssnade jag också på humoreskerna som inspirerade mig.

I violintävlingens semifinal framförs den alternativa kadensen av sju tävlande, av vilka fyra hade spelat stycket i går på dagen. Park vägrar att nämna en favorittolkning, men kunde inte undgå att Nancy Zhou, som spelade stycket utantill, gjorde ett djupt intryck.