Raivio: Politikers gissningar är dyra
Ledande politiker som inte har tid med all världens docenter. Kari Raivio kämpar mot mörkret som hotar forskningen. Han vill ha mera fakta och större insyn i beslutsfattandet.
När efterfrågan på fakta är störst väljer politikerna att tycka till, skära i universitetsutbildningen och inte leva upp till löftena om ökad insyn. Det förvånar inte Helsingfors universitets förre kansler och rektor, utredningsman Kari Raivio.
Richard Nixon var den amerikanska president som för mer än fyrtio år sedan avskaffade Vita husets vetenskapsrådgivare. Orsaken var att de motsatte sig Vietnamkriget, ballistiska missiler och supersnabba men sanslöst dyra Concordeflyg.
Vi vet hur det gick för Nixon och vad han hade för tankar om bevis och öppenhet.
Vetenskapsrådgivarna är tillbaka i Vita huset. Motsvarande finns sedan länge också på varje ministerium i exempelvis Storbritannien. Vetenskapsrådgivare vars uppgift är att förse beslutsfattarna med fakta och oberoende utredningar är en trend på många håll men inte i Finland.
Politikerna är rörande eniga om behovet av konsekvensbedömningar och större insyn i förvaltning och beslutsprocesser. Brister och förbättringsförslag har antecknats i utlåtanden från riksdagens revisionsutskott, och statsrådet har gjort granskningar. Två av tre finländare vill att beslut som rör deras vardag ska utgå från oberoende utredningar och bygga på fakta. Regering efter regering har lovat bättring. Trots entydiga slutsats er förmår tjänstemän och förtroendevalda inte ändra på systemet.
– Det är en attityd och kulturfråga, säger kansler (emeritus) Kari Raivio.
I kulturen ingår att många av de sakkunniga som riksdagsutskotten hör är ministeriernas tjänstemän. Alltså samma personer som lägger fram de förslag som utskotten förväntas ta ställning till. Lägg till hårt vinklade mediestrategier av den typ som Finansministeriet levererar. Då kan mycket gå helt fel i totalt fel lägen, vilket de senaste veckornas rub
riker kring förvaltarregistret visar.
– Helt löjligt att göra bort sig på det sättet, säger Kari Raivio med hänvisning till cirkus Stubb.
Inte förgäves?
Härvan som finansminister Alexander Stubb (Saml) skapat har blottat den milsvida skillnaden mellan beslutsfattarnas och allmänhetens tolkning av god förvaltning. Kritiken kan snabba på förändringen.
För två år sedan fick Kari Raivio ett uppdrag av statsrådet. Han skulle utarbeta ett förslag till hur rådgivarverksamheten för ett evidensbaserat beslutsfattande ska ordnas i Finland. Utredningen blev klar för ett år sedan. Då var Alexander Stubb statsminister.
– Utredningen fick inte mycket uppmärksamhet. Förstås, det finns andra problem i samhället. Men just därför tycker jag att ju värre vår situation är desto viktigare skulle det vara att besluten baseras på någon vettig kunskap och inte bara politisk debatt.
Helt förgäves har Raivios arbete kanske inte varit. Statsrådet meddelade på torsdagen att en utredningsoch forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande har godkänts. Utrednings- och forskningsplanens mål är att lägga grunden för en systematisk och omfattande användning av forskningsinformation i beslutsfattandet, den kunskapsbaserade styrningen och den praktiska verksamheten, heter det i pressmeddelandet.
Kristallkulan
Problem finns också i mediernas förhållande till forskning.
– Det beror på att journalister har svårt att acceptera det faktum att vetenskapen kan vara lite osäker ibland, säger Raivio som är kritisk till inställningen att alla ska få komma till tals och är likvärdiga.
– Det är ändå genom den allmänna opinionen som politikerna påverkas bäst. Om allmänheten litar på vetenskap och kräver fakta i beslutsfattandet så tvingas politikerna småningom tänka om. Medierna påverkar den allmänna opinio- nen och därmed på sikt även politikernas inställning.
För att förstå vikten av att ta ett steg framåt måste man kanske gå många steg bakåt. Över 170 statsöverhuvuden är samlade i Paris på klimatmötet. Kari Raivio påminner att hela klimatproblemet är skapat av forskare.
– Koldioxid är inget man ser, känner eller kan lukta på. Vi kan inte ha egna erfarenheter om hur halterna ökar. Vi vet det tack vare globala mätningar, forskning. Och själva slutsatserna känner vi till för att den stora svenska kemisten Svante Arrhenius redan i slutet av 1800-talet lade fram hypotesen att koldioxid hindrar utstrålningen av värme från jorden till rymden vilket kommer att orsaka en växthuseffekt. Om vi inte visste det här så skulle vi inte ha ett klimatmöte i Paris i dag. Vi behöver forskning och vetenskap för att förbereda samhället för det som kommer att hända.
❞Låt oss definiera vetenskapsfientlighet som beredskap att motarbeta forskning och högre utbildning. Med detta mått mätt torde finansminister Alexander Stubb gå till historien som landets genom tiderna mest vetenskapsfientliga minister. Thomas Wallgren (insändare, HBL 2.12.2015) Docent och universitetslektor i filosofi, föreståndare för von Wright- och Wittgenstein-arkivet, Helsingfors universitet, fullmäktig (SDP)