Hufvudstadsbladet

Norden visar klimatexem­pel

De fem ländernas bnp har ökat med nästan 50 procent på tjugo år, men samtidigt har utsläppen minskat klart.

- PETER BUCHERT peter.buchert@ksfmedia.fi

Norden har minskat sina klimatutsl­äpp fastän ekonomin har vuxit de senaste 20 åren. Internatio­nella energiråde­ts direktör Fatih Birol gratulerar till ”skilsmässa­n” och uppmanar andra länder att följa exemplet. Det är tack vare kärnkraft, energieffe­ktivitet och förnybart som Norden lyckats. Om klimatmöte­t i Paris ger resultat hakar resten av världen på i snabbare takt, säger miljöekono­men Markku Ollikainen.

Klimatmöte­t tog ett steg närmare ett avtal då ett nytt förslag lades fram i går. Det nya avtalsförs­laget är kortare och dessutom har tre fjärdedela­r av alla ändringsfö­rslag tagits bort.

Att avstå från fossila bränslen behöver inte vara att avstå från ekonomisk tillväxt och välfärd, åtminstone inte i Norden. De fem ländernas sammanräkn­ade bnp har ökat med nästan 50 procent på tjugo år, men samtidigt har utsläppen minskat klart, enligt Nordiska ministerrå­det.

– Ni har demonstrer­at en lycklig skilsmässa mellan utsläpp och ekonomisk tillväxt. Detta är ett fullbordat faktum, ett bevis på att det är möjligt, och inte bara ett framtidssc­enario, säger Fatih Birol, direktör för Internatio­nella energiråde­t IEA.

Hans mission är putsa bort IEA:s rykte som ”den rika världens energiklub­b” till en organisati­on som aktivt driver på en utfasning av fossila bränslen världen över, och som lobbar för energieffe­ktivitet och förnybar energi.

– Energi är en positiv sak, det är utsläppen som är skadliga. Därför behövs utsläppsfr­ia källor som förnybar energi och kärnkraft, säger han.

Och han ber Norden att sprida glädjebuds­kapet, så att andra länder följer det goda exemplet och fasar ut den fossila energin.

– Ni nordbor är så blygsamma. Var inte det, det är inte hälsosamt för skilsmässa­n, säger han på en tillställn­ing som Nordiska ministerrå­det ordnar på klimatmöte­t i Paris.

Tjugofem år före de andra

Nåväl, särskilt blygsamt låter det inte när direktör Hans Jørgen Koch vid Nordisk energifors­kning konstatera­r att kolintensi­teten i den nordiska elprodukti­onen redan ligger på den nivå som hela världen borde hålla 2040.

– Vi är tjugofem år före resten av världen, säger han.

Å andra sidan medger Koch att det inte är hela sanningen. Bara 30 procent av de nordiska koldioxidu­tsläppen kommer från energiprod­uk- tionen. Transport, industri och övrigt står för 70 procent.

– Det är en utmaning. Ska vi nå målet behövs CCS-teknik, säger Koch.

Det är mycket sagt eftersom tekniken för att fånga upp koldioxid och lagra den under jorden är olönsam trots årtionden av forskning och utveckling. Enligt Koch måste den nordiska transport- och trafiksekt­orn minska sina utsläpp.

– För att förse alla Nordens bilar med grön el till 2030 behövs bara sju procent av den totala elprodukti­onen.

Optimism och realism

Professorn i miljöekono­mi Markku Ollikainen vid Helsingfor­s universite­t säger att den nordiska ”skilsmässa­n” som Fatih Birol hänvisar till har lyckats tack vare satsningar på kärnkraft, energieffe­ktivitet och förnybar energi, även om alla nordiska länder har sin egen energimix.

– I Finland var kärnkrafte­n det första steget, energieffe­ktivitet och flis kom senare. Sverige gick stort in för berg- och jordvärme när det fortfarand­e hette att sådant inte fungerar hos oss. Och Norge har alltid haft sin vattenkraf­t, säger han.

Sveriges energimini­ster Ibrahim Baylan säger att kriser kan skapa chanser för förnyelse av energisyst­emen och tillväxt.

– Under oljekrisen på 1970-talet var Sverige ett av de mest oljeberoen­de länderna. Det beroendet har mer än halverats efter det. Nu handlar det om att lämna de fossila bränslena och dra nytta av den övergången, säger Baylan.

Mitt i all den optimism som de nordiska exemplen skapar påpekar Markku Ollikainen att steget är stort för resten av världen. Bara i Mellaneuro­pa saknas det incentiv för att förbättra energieffe­ktiviteten i gamla byggnader. I stora delar av världen saknas den infrastruk­tur som behövs för en snabb och storskalig övergång till förnybart.

– Men om klimatmöte­t slutar i ett bra resultat försnabbar det takten, säger Ollikainen.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland