Fri handel med principer

TTIP-avtalet kan göra gräset grönare för många små exportföretag. Men den stora bilden är en annan.

Ett litet företag i Borgå tillverkar en 15 centimeter stor specialtransformator. Den görs för 5 000 volts spänning, ska kunna grävas ner i marken var som helst i världen och tåla extrema fysiska förhållanden, tryck, hetta, köld och blixtnedslag. Därför är den en av de få produkter på marknaden som duger till att, installerad i hundratal, trygga belysningen utmed landningsbanorna vid världens flygfält.

USA kunde vara en av de största marknaderna för det finländska företaget. Det har också gjort att de båda chefsförhandlarna kring frihandelsavtalet TTIP – Vita Husets handelsrepresentant Christina Sevilla och EU:s svenska handelskommissionär, liberalen Cecilia Malmström – vardera har uppmärksammat Borgåfirman.

Arbetet på flera globala handelsavtal i den så kallade Doharundan stannade för några år sedan av. På initiativ av bland andra Tyskland började EU därför 2013 jobba med ett eget avtal enbart med USA. Till skillnad från vad mången eventuellt tror är handelsbalansen mellan EU och USA positiv till Europas fördel.

TTIP – det ”transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar” skulle riva han delshinder, harmoniera livsmedelsbestämmelser och skapa ett system för att medla i konflikter. På båda sidor om Atlanten har avtalet marknadsförts som ett hopp för många småföretag – allt från Östnyland till den amerikanska Mellanvästern.

Men protesterna har blivit många. Det europeiska lantbruket, starkt och tongivande i EUpolitiken, står tätt bakom protesterna mot USA:s genmanipulerade GMOlivsmedel. De utgör en stor del av amerikansk matproduktion, men är kraftigt bromsade i Europa.

Man har också protesterat mot det skiljedomssystem som har föreslagits. Det är förstås inte särskilt dramatiskt; det är redan nu en högt betald juristbusiness att medla utanför domstolar. Bland andra är skiljedomsinstitutet vid Stockholms Handelskammare en ansedd medlare i konflikter.

Däremot har bland andra finländska experter på internationell rätt frågat om det är rätt att företag under TTIP ska kunna åtala stater, om de ändrar sina lagar så att investeringar mister i avkastning och värde.

Så kan också små företag få lite väl mycket övertag över en stat. Ett litet amerikanskt investeringsbolag inom läkemedel chockhöjde och femtiodubblade nyligen priset på en medicin mot en sällsynt blodsjukdom. När den kanadensiska staten stoppade prishöjningen, ansåg investerarna att staten ingrep i deras business och åtalade Kanada.

Det har också tagits som exempel på hur finanskapitalismen, driven av skickliga globalt jobbande jurister, kan komma att blanda sig i vad suveräna stater gör.

TTIP-avtalet blir en ideologisk kartövning i liberalism. Vid ett av Svenska Bildningsförbundets numera ofta högprofilerade seminarier om TTIP var de givna, renodlade vänsterkritikerna inte ens inbjudna. Men, liberaler emellan, fördes ändå en givande diskussion om att liberalism inte bara innebär ett fritt race för företagsamhet, utan också andra friheter och rättigheter för både stater och människor.

Det är en viktig påminnelse i den svartvita finländska debatten som ofta inte blir mer än en förenklad företagsliberalism uppblandad med luthersk arbetsmoral och löpande bandtänk under Juha Sipiläs begynnande era.