Svenska ska vara ett alternativ
Språk Det är inte alltid en bra idé att integreras på svenska, men alla ska åtminstone få möjligheten att välja. Det säger Liselott Sundbäck, ny svensk invandrarkoordinator vid Finlands kommunförbund.
Vi ska inte blåögt marknadsföra integration på svenska. Men det borde vara en möjlighet som gäller alla. Varför skulle vi undanhålla en viss grupp, invandrarna, möjligheten att läsa och lära sig svenska? Det frågar Liselott Sundbäck, Kommunförbundets nya invandrarkoordinator.
Den nya svenska invandrarkoordinatorn vid Kommunförbundet får lov att börja i ruta ett: Uppdraget är inget mindre än att utreda, utveckla och skapa nätverk och modeller för integration på svenska i Finland. Olika projekt för integration på svenska finns visserligen, men strukturerna är bristfälliga och varierar stort mellan olika regioner.
– I Österbotten där man tagit emot kvotflyktingar och arbetskraftsinvandring har man erfarenhet av integration på svenska sedan trettio år tillbaka, men i Nyland är det småskaligt och i Åboregionen finns ingen svensk integrationsutbildning alls, säger Liselott Sundbäck.
Det är ungefär tre veckor sedan hon tillträdde som invandrarkoordinator vid Kommunförbundet, ett ettårigt uppdrag som finansieras av Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och stiftelsen Tre Smeder. Före det jobbade hon med samma tema, men på gräsrotsnivå – som handledare på Luckan för dem som söker integrationstjänster på svenska.
– Hittills har det för det mesta varit kärleken som varit anknytningen som fått invandrare i Nyland att välja integration på svenska. Men med det ökade antalet asylsökande behöver vi hitta nya former och fundera på vad som behövs just nu.
Här kommer den nya invandrarkoordinatorn in i bilden. En stor del av arbetet handlar om att förbättra informationsgången, öppna en dialog och påverka attityder. En av de första uppgifter som Sundbäck tog sig an i det nya jobbet var att skicka ut ett brev till alla tvåspråkiga kommuner.
– Det handlar om att bygga upp nätverk och starta en diskussion med tjänstemännen. Ofta har de kanske inte insikt i det svenska, de vet inte vilka strukturer som finns – att det finns yrkesutbildning, verkstäder och föreningar på svenska. Vi behöver en diskussion om varför integration på svenska behövs, och hur vi kan utveckla strukturerna.
Lika möjligheter
Attityderna är inte alltid förstående, men med strömmen av asylsö- kande i höstas har de ändå börjat röra på sig.
– På arbets- och näringsbyråerna är budskapet ofta att det inte finns tillräckligt med intresse för att få ihop grupper för integrationsutbildning på svenska. Men hur skulle det finnas det, om man inte ens erbjuder möjligheten? säger Sundbäck. Men varför behövs integration på svenska – att tillhöra en minoritet inom minoriteten är kanske ingen lottovinst? – Vi ska inte blåögt marknadsföra integration på svenska, inte övertala någon. Men det borde vara en möjlighet som gäller alla. I slutändan handlar det om att inte diskriminera – varför skulle vi undanhålla en viss grupp, invandrarna, möjligheten att läsa och lära sig svenska? säger Sundbäck.
I södra Finland kan man gå integrationsutbildning på svenska i Borgå, Karis och Helsingfors. Men alla de tre utbildningarna är så kalllade frivilliga utbildningar, och inte klassade som arbetskraftspolitiska utbildningar. Därmed berättigar de inte automatiskt till integrationsstöd, utan stödet hänger på respektive handläggares välvilja.
– Så skulle det inte få vara. Därför behövs arbetskraftspolitisk integrationsutbildning på svenska också i södra Finland.
Hur man väljer språk och integrationsstig borde alltid vara ett individuellt övervägande, påpekar Sundbäck. Inte heller integration på finska leder automatiskt till arbete och delaktighet.
– Man måste fundera över till exempel vilken bransch personen kan komma att jobba i, i vilken region och vilka strukturer som finns. Det är klart att om man ska jobba med kundservice i huvudstadsregionen så är man väldigt begränsad om man bara talar svenska. Å andra sidan finns det regioner där man behöver kontaktytor till båda språkgrupperna för att klara sig, säger Sundbäck.
Två språk
Också tvåspråkiga lösningar är en möjlighet. Till exempel i Borgå erbjuder den förberedande utbildningen till yrkesstudier på finska också svenskkurser, och i Helsingfors Arbis finns också finskan med som ett komplement i den svenska integrationsutbildningen.
– Integrationsutbildning på två språk är en bra sak, men för alla är det kanske inte ett alternativ. Kan du inte skriva från början kan det bli alltför utmanande att lära sig två språk på en gång.
Receptet på en lyckad integration på svenska har många ingredienser. Till fungerande strukturer hör bland annat förberedande utbildning, såväl i grundskolan som i yrkesutbildningen. Ingen kan lära sig nytt helt utan språk.
– Det här är något vi måste satsa på i södra Finland, och det finns redan bra modeller att ta till. En annan sak är att kartlägga arbetsmarknaden – var kan du jobba på svenska? Det behövs också uppföljande forskning – vi måste höra hur det gått för dem som integrerats på svenska.
Att integrationen över huvud taget diskuteras nu, oavsett språk, gläder Sundbäck.
– Nu skulle det gälla att ta vara på allt engagemang som kommit fram. Att se till att stödet och engagemanget finns kvar ännu om fem år, för det kommer att behövas under hela integrationsprocessen.